På scenen står en monolit, en jättelik låda, som blockerar vägen för de nyanlända flyktingarna. Under en repetition spånar artisterna tillsammans med regissören Tilde Björfors på olika sätt att ta sig förbi hindret. De springer genom vattenbassängen på scenen och kastar sig mot monoliten. De prövar att bygga ett mänskligt torn för att kunna ta sig över. De testar att forma en murbräcka av kroppar för att sedan försöka dela på monoliten. Genom cirkusformen relaterar de metaforiskt till flyktingsituationen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Målsättningen är ju att kärnan i föreställningen ska bli bultande aktuell. Men vi är mitt uppe i skapandet och den processen måste få verka ut. Därför kan jag inte prata så mycket just nu om vart föreställningen är på väg, säger Tilde Björfors ursäktande.
Hon var en av dem som tidigt såg nycirkus i Frankrike och blev hänförd av de sceniska uttrycksmöjligheterna. Hon grundade Cirkus Cirkör 1995 och hör i dag till nycirkusens veteraner. Ett genomgående tema i hennes och cirkusens arbete har varit att utmana sig själv.
– Flera av artisternas tricks på scenen framstår som nästan omöjliga men genomförs ändå, vissa med fara för liv och lem. För att till synes kunna flyga utan att krascha måste man träna och misslyckas en massa gånger, påpekar Björfors.
”Flyktingarnas öde är ett världsproblem”
Hon berättar att hon har insett att artisterna, liksom hon själv, är rädda men att de har hittat ett sätt att hantera rädslan. De arbetar disciplinerat och jobbar med kroppsmedvetenhet och säkerhet. För att kunna hoppa högt på en språngbräda går det inte att ha fokus på riskerna utan det måste ligga på möjligheterna. Sådana frågor undersökte Björfors grundligt när hon doktorerade (hon är professor i nycirkus). Genom att bryta ner riskerna till små möjliga steg kan artisterna plötsligt uppnå något som verkade helt omöjligt.
– Det här tänket kan man överföra till hur samhället hanterar flyktingmottagandet. Man kan hålla på att utreda och grotta runt i risker och svårigheter men om man vill framåt måste man se till möjligheterna. Hur kan vi klara uppgiften att ge flyktingar en fristad? Just nu är det tvärtom – även det möjliga blir omöjligt!
Tilde Björfors deltog själv i flyktingmottagningen på Centralen i Stockholm hösten 2015 under den period då svenska regeringen fortfarande höll gränsen öppen. I Botkyrka, intill Cirkörs egna lokaler, byggde nycirkusen, tillsammans med andra frivilliga, upp ett transitboende genom vilket ett par tusen flyktingar redan har passerat.
– Flyktingarnas öde är ett världsproblem som inte kan inte lösas utan uppoffringar. Var och en kan fundera på vad som skulle hända om man lånade ut ett rum eller gav en plats på sitt arbete. Om man gör en sådan sak med nyfikenhet och strävan efter medmänsklighet kan det bli en riktigt bra upplevelse.
