– Med pedanten menar jag inte så mycket en specifik typ av person, utan mer något som vi alla kan ha inom oss. Det är idag dessutom något som i hög grad finns i samhället omkring oss, säger hon.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Modernismens födelse

Intresset för hur omätbara kunskaper och förmågor har förlorat i värde fick Jonna Bornemark som lärare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, där personer som är yrkesverksamma inom offentlig verksamhet som sjukvård, socialtjänst och polis fortbildar sig. Genom dem fick hon en inblick i en värld som har kommit att styras av New public management, den metod för att organisera arbetslivet som kom från industrin och som idag genomsyrar även områden som vård och omsorg. Det har enligt henne lett till ett kontroll- och effektivitetssamhälle som få människor klarar att leva i.

Till sin hjälp tar Jonna Bornemark de tre renässansfilosoferna Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes, som levde och verkade under den tid då modernismen föddes. Den nya tidens synsätt byggde på tron att allt gick att begripa, och det är den inställningen som enligt Jonna Bornemark har fått ta makten över allt för mycket i vår tid.  Utifrån de gamla filosofernas begrepp ratio och intellectus analyserar hon vår värld, där viktiga men subtila mänskliga egenskaper har förlorat i värde. Bokens exempel är hämtade från den verklighet som eleverna på Södertörn verkar i.

– Äldrevården är ett område där det är synligt. Det som räknas när arbetet planeras är uppgifter som städning och dusch, som är sådant som går att kvantifiera och förvandla till staplar. Men punkten mänskliga möten finns inte med, säger hon.

Plats för icke-vetande

Jonna Bornemark har själv varit sjukskriven för utmattning under en period. Att det är ett växande och utbrett problem i dagens samhälle kopplar hon till kraven på effektivisering.

Har vi skapat ett samhälle där vi själva inte längre får plats?

– Ja, helt klart. Att försöka verka inom områden där det vi vet är bäst inte räknas, utan där kraven på kontroll och rationalisering styr, skapar ångest, säger hon.

Du skriver att det som har gått förlorat är respekten för icke-vetandet, med mjuka värden som erfarenhet och insikt och en öppenhet för att det finns frågor vi inte kan besvara. Finns det några områden där du tycker att icke-vetandet har en plats idag?

– Den finns fortfarande kvar inom kulturen och religionen, men även där är den satt under press. Inom den humanistiska forskningen smyger sig kraven på mätbarhet sig in. Inom religionen kan det leda till fundamentalism, säger hon.