På en vägg i ett rum högst upp i huset ovanför Hagabion hänger utskriva foton av en lucia i svartvitt. Det är Annika Ivarssons mormor. Mormorn var den första att bli lucia i Hedemora på 40-talet. Nu ska hon bli film. 

– Det blir en kort animerad film på några minuter bara. En sådan sak jag gör utan några krav alls från någon annan, utan bara för att det är roligt och jag behöver något jag styr över helt själv, säger Annika Ivarsson.

Annika Ivarsson är en ganska typisk filmarbetare i Göteborg. Hon är inte längre oetablerad, men kan ändå inte leva på sitt filmskapande. För att få det att gå runt arbetar hon deltid som filmlärare. Övrig tid jobbar hon med olika filmprojekt som är delvis finansierade.

– Att jobba med film är lite som ett långdistanslopp, den som håller ut, som orkar vara fattig längst, vinner, säger hon halvt på skämt, men konstaterar samtidigt att det faktiskt är så. 

– Många strävar länge och försöker få det att gå ihop, men tillslut pallar man inte. Det är jävligt tråkigt. Ska bra filmer skapas måste man ha möjlighet att göra mer än enstaka filmer, att få tid att utvecklas och bli bättre, säger hon.

Ökade möjligheter

Och möjligheterna har på många sätt ökat. Göteborg som filmstad har vaknat till liv de senaste åren. Både för att de finns mer pengar för filmskapare att hämta - Film i Väst som är den största regionala filmfinansiären i Sverige får nästa år 83 miljoner i bidrag från regionen, jämfört med 55 miljoner för sju år sedan - och för att arbetstillfällena blivit fler. För tio år sedan var produktionerna här få. Men de senaste åren har filmer som Snabba Cash, Kon-Tiki, Apflickorna, Känn ingen sorg och Ruben Östlunds Play och De ofrivilliga spelats in här. Inspelningar som varit möjliga mycket tack vare Gothenburg Film studios som öppnade på Hisingen för snart fyra år sedan. Förutom stora studior finns här kompetens i form av till exempel ljudläggare, filmare, scenografer och kostymörer. 

– Vi skapades av lokala filmarbetare och kreatörer som valt att istället för att sitta still och klaga, själva skapa förutsättningar för kreativitet och lokal utveckling genom samverkan, säger Paul Blomgren, VD och en av initiativtagarna. 

Gothenburg film studios har också arbetat målmedvetet för att få kommunen att engagera sig i filmutvecklingen lokalt. Paul Blomgren menar att det har saknats visioner.

– Västsverige är idag visionslöst på filmområdet och den lokala branschen är svältfödd sedan många år. Det är viktigt att branschens privata och offentliga aktörer hittar bra samverkansformer för att utveckla Göteborg och Västra Götaland som filmregion, säger han. 

Mycket centrerat i Stockholm

För trots att utvecklingen har gått framåt, upplever många fortfarande att det är ”i Stockholm det händer”. Det är här de flesta större producenterna av långfilm håller till. Roozbeh Behtaji, filmarbetare i Göteborg som det senaste året för första gången lyckats leva enbart på sitt filmskapande, tycker att det märks.

– Mycket är centrerat dit. I Göteborg känns det ibland ganska ensamt. Eftersom Stockholm redan har ett övertag söker sig många dit. Man upplever att det finns större möjligheter där. Det är lättare att knyta kontakter och det känns som att man är närmre beslutsfattarna, säger han. 

Tomas Eskilsson, vd på Film i väst, tror att det kommer att förändras.

– Numer finns det nästan lika mycket pengar att finansiera film med i de regionala systemen som i de nationella. När de ekonomiska källorna är lika stora i Västsverige leder det till en positiv utveckling, då söker sig fler hit. Det har vi redan sett, säger han. 

Och även Göteborgs kommun vill att navet för filmskapande ska flytta från Stockholm till Göteborg. Förra veckan meddelade kommunstyrelsen att de vill satsa tio miljoner kronor på att utveckla Göteborg som filmstad. Det handlar dels om ett ökat ekonomiskt stöd till Film i väst, och dels om att göra Göteborg till filmcentrum. 

– Det har hänt väldigt mycket positivt med filmklimatet i Göteborg de senaste åren, men vi behöver ta nästa steg. Nu har vi kommit fram till på vilket sätt det bör göras. Det handlar inte bara om att ge bort pengar, utan också om att vi som kommun kan ha en stödjande och koordinerande funktion, säger Thomas Martinsson (MP), ordförande i kulturnämnden.

Vill knyta kontakter

Förutom att det ska skapas en organisation som arbetar för filmutveckling i Göteborg, ska det ekonomiska stödet till fri film och nya talanger öka. Och rent praktiskt ska det bli lättare att få använda kommunens miljöer för filminspelning. Thomas Martinsson hoppas att satsningen ska gynna de filmbolag och filmarbetare som redan finns i Göteborg, och samtidigt göra att fler bolag söker sig hit. Roozbeh Behtaji och Annika Ivarsson hoppas också på att det kommer skapas nya mötesplatser för filmare i Göteborg.

– Göteborg filmstudios finns i och för sig, men för mig är det lite en främmande värld. Jag hade gärna sett ett ställe att knyta kontakter och träffas för oss som är i något slags mellanskikt. Som inte gör nollbudgetfilmer men heller inte storproduktioner. Det är ju ändå så många börjar, säger Annika. 

För trots att branschen är tuff är hon ganska säker på att hon själv bara har börjat. 

– Visst, jag är 30 år och vuxen nu, men det känns ändå som att jag har några år på mig. Det är okej att hanka sig runt än så länge, även om jag så klart önskar att det fanns lite mer pengar.