Kristen högtid som blev semmelfest
Fettisdagen markerar enligt den kristna traditionen den tredje dagen i den så kallade fastlagen. Fastlagen är de tre dagar som hålls före fastan och består av köttsöndagen, korvmåndagen och fettisdagen. Efter dessa till synes matglada dagar börjar sedan tråkigheterna. Från och med askonsdagen och 40 dagar framåt, till påsken, ska det sedan fastas.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Att det blev just semlor på fettisdagen i Sverige har anor tillbaka till medeltiden (1200-tal). Semlan finns beskriven i texter från 1600-talet då vitt mjöl var en lyxvara och något man festade till det med innan fastan.
Partiledaren som inte åt semla
År 2009 undersökte föreningen Ture Sventons Vänner hur toppolitikernas semmelvanor såg ut. Det visade sig att 6 av 7 partiledare i riksdagen åt semlor. Maud Olofsson (C) nöjde sig med en på fettisdagen, medan Lars Ohly (V) åt sin första på fettisdagen och sedan en varje tisdag fram till påsk och landade på 8 totalt. I snitt åt partiledarna sex semlor var om året. Den ende som inte åt var Göran Hägglund (KD) som hänvisade till sin GI-diet.
1953
Man fick inte äta semlor hur som helst förr i tiden. Det var först på 1950-talet som det blev tillåtet att tillverka semlor innan fettisdagen. År 1953 bötfälldes några bagare i Malmö som började baka semlor redan i januari.
Kärt barn har många namn
Fettisdagen är en sammanslagning av orden fet och tisdag, men i Sverige går dagen även under en rad andra namn, som fastlagstisdagen, semmeldagen och vita tisdagen. Dagen är också känd som "mardi gras" i USA och Frankrike ("mardi gras" på franska betyder just fet tisdag) och "shrove tuesday" (pannkaksdagen) i England.
Fettisdagen inträffar 47 dagar före påsk och är därmed rörlig, dagen kan alltså inträffa någon gång mellan den 3 februari och 9 mars.
Den dödliga semlan
Man kan inte äta hur många semlor som helst, det fick den svenska kungen Adolf Fredrik (1710-1771, regeringsperiod 1751-1771) lära sig den hårda vägen.
Adolf Fredrik hade i februari 1771 sedan en tid vistats på hälsohem. Men lagom till fettisdagen, den 12 februari, fick han komma tillbaka till Stockholm. "Dags för en semla", tänkte kungen och smällde – enligt historien – i sig hela 14 stycken. Därefter fick han magkramp och yrsel och dog av ett slaganfall.
"Det är ej att omkomma på det mest lysande sätt", skrev den samtida greven Johan Gabriel Oxenstierna, som inte var speciellt imponerad.
6 000 000
... semlor kommer svenskarna sätta i sig bara under fettisdagen. Under hela säsongen, som är något odefinierad i sig, äter vi 50 miljoner semlor i Sverige.
Ture Sventon
Rosasemlorna kom snart och de var alldeles utmärkta – stora, lagom bruna och med mycket grädde som pöste över åt alla håll.
Den fiktive privatdetektiven Ture Sventon är Sveriges störste semmelälskare och äter semlor året runt. Semlorna hittar han bara några meter från sitt kontor på Drottninggatan i Stockholm, på konditori Rosa (i böckerna "Konditori Rota" eftersom Ture läspar) där de bakar semlor året runt.
