Den som väl har upptäckt bytandets lockelse skulle aldrig drömma om att kasta bort något fungerande. Det finns alltid någon annan som vill ha. Initiativ som Retoy (att byta leksaker mot andra leksaker), klädbytardagar, klädotek, bytesrum i bostadshus och bytesföreningar duggar numera tätt.
Även på Facebook finns många grupper för byten runtom i landet. Den största gruppen, för Stockholmsområdet har över 35 000 medlemmar. Lina Forslund Löfgren bor i Tyresö och är mer eller mindre aktiv bytare sedan ett par år tillbaka. Vi träffas på ett kafé på Centralstationen och byter koppar, kaffe och läppbalsam mot en sjal, en dokumentärfilm och en plåtburk.
Lina visar upp sina kängor och sin Fjällrävenryggsäck. Bägge tillhör hennes bästa byten.
– Jag har haft dem i flera år och använder dem nästan varje dag!
Hon betraktar bytandet som en ny variant av högkonsumtion, som inte belastar miljön och kräver att man ska köpa nytt hela tiden.
– Jag får min dopaminkick utan det dåliga samvetet. Om jag tröttnar på något efter en vecka behöver jag inte ha ångest för det. Jag kan byta bort prylen mot något annat. Värdebegreppet omdefinieras och behovet går före det faktiska penningvärdet.
Lina Forslund Löfgren har bytt till sig alltifrån en klippning hos frisör mot en 50-talsbyrå, till småsaker som sojabönor mot tre tennisbollar som hon ska ha för att tvätta sina duntofflor.
Facebookgruppen, som heter Bortskänkes/Bytes/Mottages 08-området, har fotoalbum för olika kategorier där man fotar och lägger upp det som ska bytas bort. Många har ett eget bytesalbum på sin Facebook-profil så att andra användare enkelt kan se vad som finns att tillgå. Gruppen har växt lavinartat sedan starten 2009.
– Bytesgruppen har fått mig att inse att det som inte är värt något för mig kan göra en annan människa jätteglad, och vice versa. Glädjen blir också en del i det, utöver själva prylen jag får, säger Lina.
Byter böcker på stan
Men man behöver inte ge sig ut på internet för att hitta folk att byta saker med.
Initiativet Stora Bokbytardagen uppmanar folk till att ta med en bok hemifrån på morgonen och byta med en okänd person på stan. De arrangerar också organiserade byten på specifika platser under den dagen. Joakim Karlsson bor också i Tyresö och är en av dem som står bakom idén. Han berättar hur det startade.
– Jag och min fru Ida pratade om hur många böcker som bara kastas på tippen eller står och dammar i folks hyllor, när de skulle kunna betyda mycket för en annan människa. Dessutom är det miljövänligt att byta istället för att kasta, säger Joakim Karlsson.
Stora Bokbytardagen, som äger rum den 16 maj numera, startades för fem år sedan. Engagemanget blev enormt. Helst vill Stora Bokbytardagen skapa spontana möten.
– En kvinna klev på en buss med en bok i handen och spontanbytte med en annan kvinna på bussen, till exempel. Men vi har också ordnat en karta där alla kan markera ut förslag på bytesplatser i sin stad, säger Joakim Karlsson.
Han berättar att skolor också hör av sig och är positiva till idén.
– Det här inspirerar eleverna till att läsa böcker. Förlagen som numera sponsrar oss ser inte bytandet som ett hot, utan säger att ju fler som läser desto bättre, förklarar Joakim Karlsson.
”Värderar kvalité”
Andra arbetar för att göra byteskulturen till en norm. Föreningen Medveten konsumtion informerar om hur man kan bli mer miljömedveten i sina konsumtionsvanor. De står bakom Ekoguiden, en guide på nätet till att handla ekologiskt, men pratar också mycket om byteskulturen. Jenny Lagergren från Södertälje är projektledare och administratör hos föreningen och köper knappt några kläder. Hon byter till sig dem istället.
– Vi tror att byteskulturens framväxt delvis beror på den ekonomiska nedgången i samhället. Då måste människor hitta nya sätt att tänka: Hur ska jag fungera utan att vara beroende av pengar? Sedan har människor blivit mer miljömedvetna och medvetna om sin egen ekonomi. Vi behöver inte handla hundratals prylar för att få finnas till. Man börjar värdera kvalitet framför kvantitet, säger Jenny Lagergren.
Idag är bytandet en trend, menar hon. Föreningen vill göra det till en norm, så att det sprids i bredare folkliga lager och tanken på att kasta bort en cykel med några skavanker blir otänkbar.
– Vi vill att det här ska sitta i människors huvuden och även att det ska spridas i företagssammanhang. Om man lättar på tanken om konstant tillväxt och inser att saker kan gå i arv, kan produktionstakten sänkas och saker få längre hållbarhet. På så vis tror jag absolut att byteskulturen på sikt kan förändra världen, säger Jenny Lagergren.
Enkät: Har du bytt saker med någon?
Max Entin, 41, lärare, Östermalm:
– Nej, men bekanta får ärva barnkläder av oss. Jag skulle gärna byta saker, helst barnkläder.
Eva och Inger, på väg till Liljevalchs:
– Nej, inte på det viset men kanske lite omedvetet. Vi pratade om det på jobbet men det blev aldrig av. Vi skulle gärna byta kläder med folk, men det är nog en generationsfråga. Vi kan ju inte så mycket om hashtaggar på Facebook.
Anamaria Sjögren, 21, hemmafru, Bagarmossen:
– Nej, det har jag aldrig gjort. Men jag skulle gärna byta till en bättre bil. Och barnkläder!
Margareta Eriksson, 72, Stockholm:
– Ja, inom familjen har vi bytt mycket saker med varandra. Jag skulle gärna byta kläder, möbler, smycken, idrottssaker och sådant.
Arvid Palmqvist, 33, jobbarmed IT, Gullmarsplan:
– Nej, det har jag aldrig gjort. Jag skulle kunna byta möbler med andra, men inte mer privata saker.
Anna Carmström, 35, servitris, Alvik:
– Jag har bytt barnkläder och kläder privat sedan jag fick barn. Jag skulle gärna byta barnartiklar även med folk jag inte känner, absolut.
Bilder: Jessica Johansson
