”Räventyr” heter den, redan där en ordlek. Och leks gör det, med rytm och med rim, med betydelser och undertext, i ett språk som för läsaren (både högläsaren och lyssnarläsaren) ut i en vild och storslagen värld. Där rävar lever.

Kristin Lidström har målat samma värld, i suggestiva bilder som vecklar ut sig över sidorna, med rötter i nordiska sagotraditioner.

”Räventyr” är en bok att bli alldeles ­förälskad i och bara det allra ­senaste exemplet på hur en riktigt lyckat rimmad text kan få mycket små människor att hänga med i de mest komplicerade ord­vändningarna.

Rytmen och rimmen bär som en båt över språket och man kan älska verser som:

Rävens list är oumbärlig

när den ger sig ut att vandra

i en värld som är besvärlig.

Räven lurar gärna andra

och är rysligt slug ibland,

men när räven är på egen hand –

då är räven alltid ärlig.

Åh vad rävens liv är härligt!

Utan att egentligen veta vad ordet ”oumbärlig” betyder, bara bli förtjust i dess klang.

Rävens liv är härligt, men där finns också faror. Räven är nästan inte rädd för något, inte ens för döden, men bilarna på vägen bör hen hålla sig borta från. En mild men tydlig människokritik finns underliggande, det är i möte med människans mördande påfund som rävar är i verklig fara. Men å andra sidan får vi landa med räven i rävars vackra dröm om fjällrävens land.

Malte Persson använder sig gärna av klassiska versmått i sin poesi för vuxna och hans skickliga sätt att tämja orden gör ”Räventyr” till en underbar bok att läsa högt. Satsmelodin sitter som en smäck och det hårt tuktade i formen ger så mycket större frihet åt uttrycket. Det blir långt ifrån präktigt när räven går på räventyr.