Mindre text och mer bildfokus. Så kan man förenklat sammanfatta 10-talets utveckling i sociala medier. Efter ett 00-tal i bloggarnas tecken svingade pendeln mot ett decennium med fotot och videon i fokus, bland annat på plattformar som Instagram, Youtube och Snapchat.
Men 10-talet blev också ett decennium där de sociala plattformarna användes för politiska syften: Både för klimatkämpar, kroppsaktivister och för ljusskygga krafter som faktiskt lyckades manipulerade val.
Vad kommer vi att minnas? Blir det bucketchallenge, kroppsaktivism eller Lars Ohlys av misstag blottade kön (när han skulle visa sin nya vadtatuering på Instagram)?
Här är tio sociala medier som formade 10-talet.
Instagram: Rumpselfies och hjärtlikes
• Instagram lanserades 2010 och blev snabbt den självklara kanalen för att exponera sitt perfekta liv genom förskönande filter. Här har fillersplutande influencers håvat in både hjärtlikes och kommersiella samarbeten på att låtsas äta pasta eller på att ta ”self empowering” rumpselfies. Parallellt har poddande kändismän ryckt med oss i snyftnostagiska barndomsminnen – för att givetvis avsluta allt med #ad för ett #försäkringsbolag. Lurad, igen!
Men vi har också sett en våg av politisk aktivism mullra fram. Exempelvis @svartkvinna, som delade rasistiska erfarenheter upplevda av svenska svarta kvinnor. Eller @klimatklubben.se och @extinctionrebellion. De historiskt mest gillade bilderna på
plattformen är hittills dock Kardashian-barn och ägg (!).
Snapchat: Föräldrafritt bildchattande
• Videodelningstjänsten som lanserades 2011 och som blivit enorm i den yngre målgruppen, bland annat tack vare sina roliga filter och för att den helt ärligt tog oerhört lång tid för vuxna att förstå sig på. På Snapchat finns inga likes, istället skickas ”snapsen” till en vän eller flera samtidigt.
Youtube: Radikalisering och glow
• Pranks (bus), haul (att visa sina nyköpta grejer) och unboxing (packa upp produkt ur paketet). Under 10-talet har den nya You-tube-generationen välsignat oss med en helt ny ordlista. Plattformen har det senaste decenniet vuxit explosionsartat med nischade kanaler om allt ifrån feministiska filmanalyser till sminktutorials och personliga vloggar (videobloggar). Anklagas ofta av föräldrar för att vara satan, eftersom tjänsten suger in till ett infernaliskt klicka-vidare-missbruk.
Efter att ha kritiserats för att ha blivit en grogrund för terrorister och radikalisering meddelade Youtube nyligen att man lanserat skärpta regler – och fem gånger fler bortplockade videor än föregående år.
Facebook: Arga swishjournalister och glada mormödrar
• Den största sociala plattformen med ofattbara 2,5 miljarder användare varje månad. Har under 10-talet kantats av stora skandaler med läckande användar-uppgifter, vilka använts i politiska syften. Plattformen har även kritiserats hårt för att ha bidragit till att sprida fake news – och för att underblåsa klicktivism, det vill säga känslan av att man engagerat sig nog i en politisk fråga när man egentligen bara klickat lajk.
Som användare är behållningen alltjämt blandningen mellan arga swish-journalister, etablerade nyhetskanaler och någons glada mormor som lägger upp bilder på ”trevliga domherrar i grannens buskage”.
Tiktok: Dans och mememixar
• Tidigare Musical.ly. Kanal som lanserades 2016 och idag är enormt stor bland barn och unga. Här delas korta kreativa videos, ofta danser till populära låtar eller roliga tolkningar/mixar av trendande memes. Lol och scroll, för att sammanfatta.
Pinterest: Marmor och manboys
• Stort community för bilddelning där man ”pinnar” sina favoritfoton till kluster av fina bilder. Lanserades 2010 och uppger sig idag ha cirka 291 miljoner aktiva användare varje månad. Här görs samlingar med allt ifrån ”tvålbehållare i marmor” till ”heta manboys med hundvalpar”.
Styrka: Insponanza für alle.
Tinder: Svajp och släng
• Inget renodlat socialt medium, men nästan va? Dejt/ligg-appen som gjort var och varannan svajpberoende och fått kritiker att tala om kärlekens marknadsekonomi: en slit och släng-kultur där gräset alltid är grönare på andra sidan svajpen. Men det verkar funka! I en färsk studie från Stanford University uppgav 39 procent att de träffat sin partner online.
LinkedIn: Minglande mellanchefskavajer
• Beskrivs som en ”kraftfull plattform” för ”affärsmöjligheter
i professionell kontext”. Alltså ett socialt nätverk där det nätverkas något jävulskt – mestadels av entreprenörswannabes och personer i mellanchefskavaj.
Twitter: Rasistkonton och Terminator-Greta
• Mikrobloggen var några år från starten 2006 en riktigt bra nyhetskälla, men transformerades under 10-talet tyvärr långsamt till en plågsam boxningsring för internettjafsare. En plats där ryska botar och fejkade rasistkonton minglar med störiga debattörer som aktivt missförstår varandra för att uppvigla ännu mer bråk. De få vettiga som hänger kvar kämpar i motvind.
2018 meddelade Twitter att över 50 000 konton med Rysslandskopplingar använt tjänsten för att publicera innehåll om USA-valet 2016. Inför valet 2020 har Twitter valt
att helt förbjuda politiska annonser.
Twitter är även plattformen där politikern Arnold Schwarzenegger bjöd in Greta Thunberg till ett klimatmöte i Österrike, varpå hon svarade ”Count me in. Hasta la vista baby!” Klart minnesvärt.
Bloggen: På väg upp igen?
• Har i Sverige varit långt ifrån glansdagarna runt 2005, men under 10-talet ändå lyckas föda politiska stjärnor som Supermiljöbloggen, Ensam mamma röker, Genusfolket och Fluffyhannis, bland många andra. Under hösten 2019 har formatet möjligen fått ett uppsving igen då både kulturskribenterna Linda Skugge och Caroline Ring-skog Ferrada-Noli börjat blogga igen. Kanske går vi mot 2020 med en nyväckt längtan efter text?
