Nu har våndorna kring barnen blivit programserien ”En perfekt förälder” på SVT med Erik ”Jerka” Johansson i fören. Här tar skådespelaren hjälp av ledande forskare och experter för att reda ut klassiska konflikter som nutidens föräldrar har med sig själva och sina barn.

– Jag har gjort programmet som terapi för mig själv. Jag får prata med alla som är smartast i Sverige på massor av olika områden. Det är ju fantastiskt, säger han.

”Infört vissa nya regler”

Med tv-serien ”Bonusfamiljen” blev Erik ”Jerka” Johansson farsan Patrik med hela Sverige. Även privat lever han sedan några år varannan-vecka-liv med sina två barn, 8 och 6 år. Han säger att han lärt sig mycket av att göra programmet och blivit mer avslappnad i sitt föräldraskap.

– Till exempel har jag fått ett mycket mer oneurotiskt förhållande till skärm och socker. Dels för att jag har infört vissa regler som barnen köper, och dels för att jag har insett att det inte är så jävla farligt som man tror. Det finns mycket alarmism, många larm som man inte behöver ta på så stort allvar, säger han.

I programmet pratar du mycket om din prestationsångest som pappa. Vad är det du är rädd för?

– Jag är rädd för att misslyckas, har en oro kring att mina barn ska må dåligt, att det ska gå åt helvete för dem eller att de ska bli olyckliga när de blir stora. Men det finns ju inget skydd mot det. Helst skulle jag vilja ha ett kvitto redan nu på att barnen kommer att vara okej när de är stora, men det kan man ju inte få. Man måste ha tålamod, tuta på en dag i taget och försöka göra sitt bästa som förälder. Jag kör lite KBT-terapi med mig själv. En dag i taget.

Du testar också nya vanor med dina barn. Max en timme skärmtid om dagen, mindre socker. Vad har hållit i sig?

– Jag har begränsat lördagsgodiset mycket mer, 10-15 bitar, innan var det gigantiska påsar. Vi fimpar läsken ganska mycket. Med skärmarna har vi en timme på vardagen och kanske två på helgerna.

Och så var det svårigheten med att prata om livets mörker och världens orättvisor med barnen ...

– Ja, det ju svårt. I programmet säger psykologen Jenny Jägerfeld det så bra: att jag spelar med i leken om att man inte får säga ”Voldemort”, som i Harry Potter. Men det är inte bra, för då bekräftar jag beröringsskräcken. Som förälder måste jag istället våga stå för att det finns mörker i världen. Så det försöker jag göra nu, mer än vad jag gjort innan.

I ett avsnitt gör du en fantastisk ”Lilla Aktuellt”-sändning till barnen om hemska saker i världen. Det slutar: ”Jag kommer alltid att finnas här. Jag kommer att dra era smutsiga leksaker igenom undergången om det behövs. Jag älskar er. Skitungar.” Det var så fint. Gråtvarning!

– Tack. Kring maten och skärmen finns det ganska konkreta sätt att dämpa den ångesten, men det jag tampas mest med är mörkret kring framtiden och hur man ska ratta sina barn igenom det vi vi är på väg mot som samhälle. Det är en ångest som man inte kan åtgärda på ett konkret sätt.

Programmet  handlar mycket om vad du tycker att du är dålig på som pappa. Vilken gren i föräldraskapet tycker du själv att du är bra på?

– Jag tycker att jag har väldigt empatiska och inkännande barn som är känsliga för stämningar och hur andra människor mår. Så jag tror att jag är bra på känslor.