Ensamkommande utmanar  fördomar i ny radiopodd

Mitt i allt detta ska ett nytt avsnitt av radiopodden Salam Sverige spelas in. Alla tidigare avsnitt har gjorts i en studio, men denna gång vill de testa något nytt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Livesändning av ungdomar

Podden görs av ensamkommande­ ungdomar boende på ett så ­kallat hem för vård och boende­ (HVB), mellan Uppsala och Stockholm, tillsammans med deras handledare­ Lina E. Johansson och Thomas­ Karlsson. Lina sätter­ sig vid Roholla som anlände till Stockholm för nästan exakt tre år sedan. Även då pågick Pride­festivalen, som Roholla såg till att besöka.­ Han har besökt eventet varje år sedan dess. Roholla läser från manuset, men blir korrigerad av Thomas.

– Men så står det ju inte här! utbrister Roholla och viftar med radiomanuset, som innehåller avsnittets frågor och inledning.

Det visar sig att han har fått en gammal version av texten. Många brister ut i skratt, papper bytes och arbetet fortsätter.

Tematiska avsnitt

Hittills har sju avsnitt av podden släppts, samt extramaterial i form av flera intervjuer. Varje avsnitt har ett tema som på olika sätt berör ungdomarnas liv i allmänhet och deras erfarenheter av att leva Sverige.­ Dagens tema är ­passande nog kärlek och relationer. ­Med­verkar i dag gör även Jenny Ekman och Moa Nyström från ­föreningen Ung Sverige, som är en del av ­Kompis Sverige. Föreningens mål är att underlätta möten mellan nya och gamla svenskar. Jenny berättar att hon har träffat en jämnårig tjej vid två tillfällen under sommaren. Hur gick det, frågar en av killarna, och ­mikrofonen sträcks fram till Jenny.

– Hon pratar swahili och jag ­pratar svenska. Det gör det hela svårt så klart, men man lär sig, ­svarar Jenny.

När ETC Uppsala senare på nytt talar med personerna bakom podden, förklarar Lina från HVB-hemmet att det främsta syftet har varit att lära de ensam­kommande ­ungdomarna tala svenska. Nöje ­förenas med nytta. Men Salam ­Sverige ska också bidra till ­annan nytta och ge ungdomarna den ­information som nyanlända ­behöver.

– Vi strävar även efter att de ska få bättre kontaktytor. Det händer när de intervjuar personer i podden och när vi gör studiebesök.

Växande respons

Att överbrygga gapet mellan dessa ungdomar och resten av ­sam­hället har visat sig vara lättare sagt än gjort. Det finns en hel del för­domar om de ensamkommande. Killarna kommer från länder med en väldigt konservativ syn på HBTQ-frågor och kvinnor. Det är något killarna själva är väl medvetna om såklart även märkte av själva.

– Afghanistan är ett muslimskt land utan religionsfrihet, medan vi har religions- och yttrande­frihet i Sverige. Därför har vi ingen ­Pridefestival i Afghanistan, men däremot här, konstaterar Salman, uppväxt i just Afghanistan.

Framför Salman sitter Meysam, som är uppvuxen i Pakistan. Han har bott i Sverige i knappt två år och pratar flytande­ svenska. 

– Även Pakistan är jättekonservativt. Där ser många ner på hbtq-personer och det är väldigt skambelagt. Det är islam som gäller, även om samma fördomar går att hitta i alla abrahamitiska religioner, påpekar han.

Salam Sverige har fått alltmer respons från lyssnare via mejl och från föreningar som vill delta. En lyssnare sade att hon hade spelat upp ett avsnitt för sin pappa, som hade en del fördomar om ensamkommande ungdomar, berättar Lina.

– Men han hade tydligen ändrat åsikt efter att ha lyssnat på avsnittet.­ Sådant är väldigt uppmuntrande att höra.