BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
"Om det i dag inte finns några demokratiska spelplatser där värderingar och intressen kan konfronteras, leder detta till antingen apati och politisk trötthet. Eller ännu värre, att det mobiliseras kring antidemokratiska idéer så som rasism, religiös fundamentalism och fascism."
Julia Samberg och Maja Hallén är sistaårselever på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet och mitt uppe i slutfasen på sitt examensprojekt Infoga. I projektet tänker de lyfta frågan om mötesplatser – hur ska man kunna träffas mitt i stan utan att samtidigt behöva konsumera? Och om människor som inte redan känner varandra aldrig har möjlighet att mötas spontant och bara prata – vad händer med ett samhälle då?
Särskilt utvald plats
Som en del i arbetet har de ställt i ordning ett rum mitt i Umeå. Platsen är särskilt utvald; alldeles bakom glasdörrarna till rummet har ännu en shoppingdag i gallerian Utopia börjat. Grupper av skolungdomar med kaffemuggar i handen blandas med stressade lunchgäster och daglediga. Här – bara ett par steg från en av de stora kaffekedjorna – kommer Umeborna att kunna träffas under hösten och prata lite, fika eget fika, ta del av gratis aktiviteter som föreningar håller i, eller bara spela spel och hänga. Det blir närmast utopiskt köpfritt.
– Vi vill väcka tankar på vad man skulle kunna lägga sin tid på. Ett alternativ till att handla, eller som alternativ till att jobba för att sedan handla ännu mer, säger Julia Samberg.
Diskussionen om gentrifiering – alltså att äldre områden i en stad renoveras till ny lyxig nivå och lockar till sig välbärgade invånare – har förts under många år i Umeå. Det har handlat om den ombyggda stadskärnan, nya kulturhuset Väven och en rad hajpade gallerior. Kritiken mot omvandlingen har kommit från många håll, men ofta bemötts med oförståelse eller rent av avfärdats som "gnäll" av politiker och tjänstemän. Med det i åtanke har Julia och Maja gått systematiskt tillväga när de har undersökt vad som har hänt med Umeå centrum under de senaste 20 åren. De har plockat fram statistik.
Maja tar fram uppförstorade pdf:er med fakta på hur stadskärnan har förändrats. Hon visar på flera skolor och kulturverksamheter som har flyttat ut från centrum – Komvux, Mimer, musikskolan, Tullkammarens konstnärer, Glaskuben. Publika verksamheter som inte är kommersiella lämnar centrala Umeå – in flyttar handel och hotell. De icke-kommersiella mötesplatserna som är kvar är Väven, kyrkan, riktade verksamheter som Bakfickan och så ett antal parker och lekplatser där man kanske inte i första hand väljer att sitta och snickesnacka under vinterhalvåret.
Många tomma affärslokaler
En annan kartläggning visar på hur många tomma affärslokaler som finns i centrala Umeå. Det är många. Och de utgör samtidigt en stilla paradox – alltmedan centrum anpassas mer och mer för handel, så drar nya köpcentrum utanför centrumkärnan åt sig butiksinnehavarna. Sedan står de kommersiella lokalerna i centrum tomma, i väntan på att nya affärsinnehavare ska våga pröva lyckan.
– Vi vill vara kritiska, men har tagit fram ett faktaunderlag för att inte bara bli avfärdade. Det är så här det ser ut. Och då kan man fråga sig om staden är till för dem som kommer hit tre dagar per år för en konferens eller för dem som bor här, säger Maja Hallén.
Vad är det för fel på Väven, då – där kan man ju sitta alldeles kravlöst?
– När man kommer in till Väven så känns det väldigt gentrifierat – det finns en skillnad mellan de som är där och de som är här på Utopia. Och den finaste utsikten på Väven får man på en våning för betalande gäster. Det borde finnas ett nätverk av platser att vara på, säger Maja och Julia.
– Möjligheten att komma hit och bara vara finns nu under hösten. Vi löser ingenting genom att finnas här, men vi kan i alla fall väcka en diskussion.
