– Jasså, ja så kanske det är? Det ser nog du bättre utifrån. Men de flesta andra har ju gått ur tiden, så det är väl bara jag kvar, säger Tomas lätt skämtsamt.

– Jag har ju varit Göteborg trogen i och för sig kan man säga. Jag har inte behövt flytta på mig till Stockholm utan haft jobb här hela tiden tack och lov. Det är jag väldigt tacksam över. Men jag satte ju igång rätt tidigt med revyer och egna produktioner, så jag fick bestämma själv var jag skulle spela någonstans, fortsätter han.

Att vara ansiktet utåt och guida publiken genom stadens jubileum ser han som ett hedersuppdrag.

– Ja herregud. Det är jätteroligt. Men jag sitter just nu och funderar på vad fan jag ska säga egentligen. Det blir en så overklig situation på något sätt. En stad som fyller 400 år, hur hyllar man den?

Klockan 15.00, den 4 juni, börjar den två timmar långa direktsändningen och Tomas von Brömssen får bland annat sällskap av Kronprinsessan Victoria som ska hålla tal. Så mycket mer kan han inte berätta kring det.

– Det finns inte så mycket jag kan säga, mer än att jag ska vara med. Jag ska vara något slags ciceron på Ostindiefararen. Det blir väl lite kit mellan akterna där jag ska stå och prata. Med sen är det andra grejer runt omkring med, men det får du nästan prata med Göteborg & co om, det är de som har koll på formaliteterna.

Jubileet har fått Tomas att fundera över sina egna 78 år i staden.

– Ja, man börjar tänka på saker fram och tillbaka, vad man har varit med om. När det inte fanns tv, vad gjorde man då? Jo, man gick ner på Olskroken och tittade på tågen. Det var jättespännande, då. Men jag åker mycket in i det där, vad har hänt under mitt liv?

Vad är största skillnaderna nu och då skulle du säga?

– Ja… Alla mammorna var hemma, och barnen lekte utanför. Sen ropade de genom fönstren när maten var klar. Det var en väldig koll på alla ungarna som växte upp. Man var mer ihop med de vuxna. Jag växte upp i Lunden, i landshövdingehusen som alla bodde i då. Jag har ju vuxit upp i den gamla sortens Göteborg. Två våningar trä och sten i botten.

Ceremoni och direktsändning kommer att ske coronasäkrat och utan levande publik. Men förhoppningen är att det ändå ska infinna sig en känsla av gemensamt firande.

– Det ska skjutas salut på vissa tidpunkter och min röst ska gå ut på på spårvagnar och bussar och ”nu hurrar vi allihop samtidigt” och sådär. Var man än är i Göteborg. Men vi får verkligen hoppas att det inte regnar bara.

Tomas är vaccinerad och säkrad själv, men för honom har pandemitiden faktiskt varit rätt positiv.

– Jag har ju alltid önskat att få vara lite ledig egentligen. Så det blev på något konstigt, bakvänt sätt som som ett långt sommarlov. Det blev kravlöst plötsligt. Det var lite svårt första veckorna innan man hade vant sig, men herregud vad skönt att inte göra någonting! Men det var väl lite både och, som jag tror många kände. Det var ingen idé att spänna sig, ingen får göra någonting. Plötsligt gick alla trävaruhandlar i taket då folk skulle börja fixa hemma och sådär.

Har du varit ute och byggt själv?

– Nej, nej. Eller ja, lite odlingslådor har det blivit av gamla plankor vi hade.

När pandemi och restriktioner slog till förra året så hade Tomas von Brömssen precis haft premiär på ”Kontrabasen” på Göteborgs stadsteater.

– Haha, ja, vi hann spela tre föreställningar, sen var det slut. Det var så jäkla sorgligt. Det gick ju skitbra. Men den ska upp igen, 8 april nästa år.