En bil med högtalare på taket åker genom ett svartvitt Stockholm anno 1968. En knarrig röst skanderar ”Vad ska vi ha?” och folkmassan svarar ”Gemenskap!”. Budskapet som sprids genom luften lyder: ”Vi angriper den kommersiella julen”.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I Svenska filminstitutets arkiv finns dokumentärfilmen ”Alternativ jul – alternativt samhälle” från 1969, året efter att konceptet ”alternativ jul” spred sig över Sverige. Demonstranterna förfasades över de enorma summor pengar som svenskarna spenderade på julhelgen samtidigt som människor svälter och många svenskar är hemlösa. I stället ville de se medvetenhet och ett samhälle som öppnar upp för de som behöver. Det hela resulterade i att tusentals människor firade en annorlunda jul på bland annat Konstfack i Stockholm.
Antalet hemlösa har ökat
Då, 1968, omsatte julhandeln 1,5 miljarder kronor. En siffra som var ett av Alternativ juls starkaste argument för att belysa ett konsumtionssjukt samhälle. I dag beräknas den siffran uppgå till 51,1 miljarder kronor enligt HUI Researchs färska prognos.
Det innebär att vi i genomsnitt beräknas köpa detaljhandelsvaror för cirka 7 800 kronor per person under december månad. Samtidigt rapporterar Frälsningsarmén i Uppsala att antalet hemlösa i staden ökar rejält: mellan 2015 och 2016 uppgick ökningen till närmare 50 procent.
Hållbar konsumtion
Så samtidigt som genomsnittssvensken lägger rekordstora summor på sitt julfirande ökar alltså den grupp som vare sig har pengar att spendera eller ett hem att fira jul i. Många är ensamma utan familj eller socialt nätverk att dela högtiden med och ytterligare en grupp motsätter sig, precis som 1968, den kommersiella jul där spenderarbyxorna är ett lika självklart inslag som Jultomten.
En alternativ jul kan betyda olika saker för olika människor. Alla har inte möjlighet att göra valen kring var man ska fira eller hur många julklappar som ska köpas, men önskan om att förändra våra kommersiella beteenden finns även hos dem som kan välja. Allt fler svenskar intresserar sig till exempel för hållbar konsumtion och en undersökning som Tradera har låtit genomföra visar att närmare 50 procent av svenskarna är positivt inställda till second hand-paket i jul.
Men julklappar är fortfarande bara en del av den vanligtvis så kostsamma högtiden. Så vad gör man om man inte kan eller vill fira den jul som kostar många tusenlappar? I Uppsala finns det, inte en uppsjö, men i vart fall några alternativ på gratis eller väldigt billiga jularrangemang.
Från oss alla till er alla: Här kommer några av dem!