Dinosaurierna gjorde kaos med en hel ö och käkade upp en massa människor i den förra ”Jurassic World” (2015), men nu försvaras de av puckade aktivister. De kvarlevande dinosarna hotas nämligen av en vulkan som riskerar att utplåna dem alla. Eh, igen.
Filmens stora problem hade alltså löst sig självt inom de första fem minuterna om inte parkförvaltaren Claire (Bryce Dallas Howard) och raptortränaren Owen (Chris Pratt) från föregångaren tagit djurrättsaktivism till en löjeväckande nivå.
De är drivna av ett patos att rädda en utdöd art som gen-manipulerats tillbaka till liv. Åtminstone Claire. Owen verkar mest följa med för chansen att ligga (spoilers: det händer inte, filmen ska trots allt visas i Kina).
Som publik måste vi hoppas att de inte dör på kuppen, men det är verkligen inte lätt. Speciellt inte då filmen lyckas vara fem timmar lång på bara 128 minuter.
Regeringen gör det enda nyktra och vill låta vulkanen göra sin grej, men Claire och Owen tar chansen att åka tillbaka till den exploderande ön och rädda djuren. Allt de behöver göra är att bryta mot lagen och assistera en godhjärtad kapitalist tillsammans med privata legoknektar. Vad skulle kunna gå fel?
Spelar på nostalgi
”Jurassic World” från 2015 spelade på nostalgin för Steven Spielbergs klassiker ”Jurassic Park” (1993). Rebooten var dålig och svår att komma ihåg. Men mitt minne kom tillbaka när jag såg ”Fallen Kingdom”. Inte för att uppföljaren innehåller tillbakablickar, utan för att den upprepar och återanvänder samma scener, konflikter och karaktärer.
”Jurassic World” hade två lättglömda syskonbarn i fara, ”Fallen Kingdom” har ett litet barnbarn och ett par lättglömda aktivister i fara. ”Jurassic World” hade en ny genmanipulerad super-T-Rex (”Indominus Rex”), ”Fallen Kingdom” har en ny genmanipulerad super-raptor (”Indo raptor”).
”Fallen Kingdom” har också en legosoldat som samlar tänder från dinosaurierna och upprepade gånger skriker ”I want my bonus!” till sin chef.
I övrigt är det mesta detsamma.
Repris från 2015
Jag låtsas inte att någon går och ser en ”Jurassic World” för handlingen, men till och med actionscenerna känns som repriser från 2015.
Vulkan-ön levererar lite pang för biljettpriset, men snart flyttas dinosaurierna till en stor herrgård (japp, och det var inte särskilt svårt heller) där allt blir tråkigt och en annan ”Jurassic-trop” rotas fram ur komposten: vithårig gammal gubbe med dinosaurie-idealism ser sin dröm gå i kras när onda krafter vill sälja dinosaurierna som vapen.
”Jurassic World: Fallen Kingdom” är inte en film, den är en kopia av en kopia.