En fläkt från badhusepoken

Ångbåtar, tåg och snabbare postgång gjorde det från sent 1800-tal möjligt för välbeställda svenskar att tillbringa ledig tid på annan ort. Så kom de uppländska kuststäderna att bli semesterparadis för societeten. Minnen från Östhammar och Öregrund runt förra sekelskiftet kan nu upplevas på Upplandsmuseets utställning Badlif, med bevarade föremål och foton. Ortens fotografer Brita och Per Elis Skötsner-Edhlund tog många bilder.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det här är en del av Sveriges historia. Den industriella utvecklingen betydde mycket för kommunikationen. Man började skicka vykort – den tidens sms, säger Tuula Autio, kommunikationschef på Upplandsmuseet.

Många av byggnaderna finns kvar i dag

Badgästernas liv vittnar också om tidens hygienideal. Man trodde att sjukdomar som psoriasis och reumatism kunde lindras genom bad. Det handlade inte om att tillbringa dagarna på stranden utan doppen skedde i badhus, skilda för män och kvinnor. På ordination av en badortsdoktor kunde man ta del av gyttjebad, kolsyrebad och elektriska bad där den badande strålades med en lampa. På kvällarna fanns sociala aktiviteter som sport och sällskapsliv i societetshusen. Många av byggnaderna som uppfördes för badgästerna finns kvar i dag.

– Jag hoppas att utställningen kan inspirera folk att åka till Östhammar och Öregrund för att se de välbevarade trähusen. Lokalbefolkningen tog efter snickarglädjen hos de nya husen, de och besökarna påverkade varandra på flera sätt, säger Tuula Autio.

Kulturhistoriskt intressant

Badhusepoken är kulturhistoriskt intressant och fortfarande synlig i städerna. Mycket som händer där
i dag har anknytning till badlivet runt sekelskiftet.

– Ta badortsdagarna i Öregrund och bevarandeprojektet för societetshuset Källör i Östhammar till exempel, säger Tuula Autio.

Utställningen Badlif pågår till och med den 29 januari 2017.