Nu efter tiden på TV4 och efter jobbet på Aftonbladet TV är han sin egen. Hjärtefrågan är demokratiutvecklingen i Sverige:
– Det är en bekymmersam tid för demokratin i dag. Genom vänstern på 70-talet uppstod trots allt ett visst medinflytande för de anställda på företagen och försök gjordes för att balansera makten på arbetsplatserna. Det blev något skarpare när det gällde arbetsmiljön och det uppstod en viss form av arbetstrygghet.
– Det är detta som nu ska bytas mot det ständigt återkommande begreppet flexibilitet. Detta bygger på att det skulle vara ett samhälleligt intresse av att ha otrygga människor överallt. När samhället och politiken ställer sig på arbetsgivarnas sida upphör balansen totalt. Då kommer svenskt näringsliv med alla sina krav, för nu vet de att det har politiken bakom sig.
Visionen saknas
Det mest sorgliga är enligt Jan Scherman att fackföreningsrörelsens enda sätt att sätta sig upp mot detta är att försöka framkalla en regeringskris:
– Det vore ett ödets ironi om Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering faller på grund av att de vill försämra arbetsrätten.
Jan Scherman menar att detta är frukterna av partiernas arbete under många år, ett arbete som underminerat det demokratiska samhället:
– Det måste väl ändå vara så att ett parti står för en vision av ett samhälle, en vision som man sedan försöker få väljarnas stöd för. Nu har det här förändrats på ett i det närmaste perverst sätt, nu förändrar man sin vision för att försöka få så många väljare som möjligt. Då blir det en köpslagan om de olika väljargrupperna.
– Istället går nu utbrytarna ur Miljöpartiet, Partiet Vändpunkt, tillbaka till kärnpunkten i deras ideologi och detta är helt logiskt. Inom socialdemokratin ser man samma sak med den nya bildningen Reformisterna. Det är att gå tillbaka till grunderna i respektive parti. För med vilken vision ska Socialdemokraterna och Miljöpartiet försök vinna nästa val? Visionen saknas ju.
Lördag med buskis
Nu arbetar Jan Scherman med filmer och skrifter om demokratin i Sverige, men också med en stor bok om korv. Under lång tid har han framstått allt mer som korvens, framför allt varmkorvens, främste ambassadör i Sverige.
Det visade också en form av folklighet som fick en stark plats nom TV4 under hans tid som programdirektör och VD:
– En lördag med buskis typ Stefan och Krister på eftermiddagen, sedan en härlig korvmiddag och kvällen tillsammans med Sven-Ingvars. Kan det bli bättre, undrar Jan Scherman.
Många höjde på ögonbrynen när Jan Scherman tog över som VD för Bonnier-kontrollerade TV4. Efter att i åratal kritiserat mediajätten blev han själv verkställande direktör för deras största och mest lyckosamma mediaföretag.
Hur tänkte han?
– Jag var dels trött på att ha en massa ideér om hur TV4 skulle utvecklas bara för att sedan stöta på patrull hos ledningen och dels ville jag så långt jag kunde förhindra att TV4 blev ett nytt och lika ytligt TV3. Jag ville slåss för samhällsprogrammen, jag och en rad andra människor gick till TV4 för att det var annorlunda.
Som VD för TV4 utvecklade Jan Scherman ett nytt TV4 med en rad nischkanaler, ett grepp som kraftigt ökade företagets inflytande och resultat. Och ju bättre och mer lyckosamt han utförde sitt jobb, desto större blev Bonniers makt inom mediaområdet:
– Det var naturligtvis en absurditet att om jag gör bra ifrån mig som VD så ökar Bonniers mediamakt ytterligare. Det var en svårt val att ta det jobbet, jag skulle kanske tänkt ett varv till men för mig blev huvudfrågan: vad är viktigast; att begränsa Bonniers makt eller att försöka göra TV4 så bra som möjligt.
– Jag valde att jobba med TV4, det är inget att hymla med. Jag tyckte att det skulle vara katastrofalt om kanalen blivit ett nytt TV3, inom TV skulle det betytt att det bara var Sverige Television som granskade viktiga samhällsfrågor.
Annorlunda idag
Det var en lönsamt val för privatekonomin också, men pengarna har aldrig haft någon avgörande betydelse för Jan Scherman.
– Jag har en bra bostad sedan många år, jag har ett sommarställe som är betalt – jag har inget behov att tjäna en väldig massa pengar. När jag blev VD på TV4 erbjöds jag en högre lön än vad jag sedan accepterade, det var absurt mycket pengar.
Ser man tillbaka på perioden som vd fick Jan Scherman bra betalt, även om det fanns andra vd:ar som hade högre lön. Han tjänade i snitt 4 miljoner kronor om året och fick ett pensionsavtal på drygt 20 miljoner.
När han nu kritiserar Bonniers ställning efter att koncernen köpt Mittmedia, som består av nära 30 lokaltidningar, betyder inte det att han tänkt om när det gäller det egna beslutet att arbeta för dem:
– Under de förhållanden som rådde då skulle jag gjort samma sak. Men som det ser ut i dag med vinstmaximering och nedläggning av lokal-tv skulle jag aldrig sätta min fot där.
Scherman om...
... att titta på TV:
”Jag tittar mycket på Netflix och HBO. Bland det roligaste jag sett på länge är ’The Kominsky Method’ med Michael Douglas. Det var länge sedan jag skrattade så gott åt ett TV-program.”
... om musik och kultur:
”Jag gillar inte bara dansband och buskis. Häromsisten var jag på operan och såg ’Rigoletto’. Mycket bra.”
... om att skriva krönikor:
”Jag säger numera nej till att skriva frekventa och återkommande krönikor. Däremot är det roligt att få skriva när man verkligen vill säga något. Jag beundrar Åsa Lindeborg på Aftonbladets kultur för att hon visar mycket civilkurage.”