Många har väntat otåligt, inte minst han själv. Nu är Tomas Andersson Wijs nya album Mörkrets hastighet äntligen släppt.

– Jag har fått fantastiska reaktioner, det är överväldigande. Folk berättar om hur de lyssnar på skivan och det känns helt otroligt att ett material jag har suttit med i två år är ute och kliver in i folks liv. Låtarna har lämnat mig, stuckit iväg och blivit egna.

Snart är det också dags att börja turnera igen, någonting Andersson Wij ser fram emot.

– Tidigare har jag turnerat ganska frekvent, men nu var det ett och ett halvt år sedan – det är det längsta uppehållet jag har gjort. Men nu blir det en kort sväng med fullt band och sedan blir det en längre turné till våren.

Återgång till journalistiken

Turnéstarten sker på Rival i Stockholm den 21 november – en spelning som sålde så bra att en till konsert lades till kvällen efter.

– Det hände utan egentlig marknadsföring utanför mina egna sociala medier, det är verkligen jättekul att det finns så stort intresse. Lite nervöst är det, men det är det alltid – jag vill kunna göra någonting nytt, det är alltid en anspänning.

Vad har Tomas Andersson Wij då gjort under tiden han inte har turnerat? Bland annat har han lett en serie intervjuer som har gått under namnet ”Tomas Andersson Wij pratar med” på Teater Brunnsgatan Fyra – lite av en återgång till hans bakgrund som journalist.

– Jag hade turnerat mycket och behövde en paus när jag blev tillfrågad om jag ville göra någonting på teatern. När jag funderade på vad jag kunde göra såg jag ett Stasi-liknande förhörsrum framför mig och bestämde mig för att bjuda in intressanta människor som jag var nyfiken på, som Kristina Lugn och Klas Östergren, och ha samtal på scen.

 Nu har han lämnat över stafettpinnen till Hanna Fahl, vars premiärintervju i serien Fahl i samtal var just Andersson Wij. Men det är inte uteslutet att han kommer tillbaka.

– Kanske i någon annan form. I det här är det lite som att min journalistbakgrund och mitt artisteri har strålat samman. Men just nu måste jag vara musiker.

Tomas Andersson Wij skriver inte bara sin egen musik, han har också skrivit låtar till flera andra av Sveriges största artister.

– Det är mycket mer oneurotiskt att skriva till någon annan, det blir lite av en befrielse att leva sig in i en annan person på det sättet och att märka hur det påverkar ens eget språk och melodier. Jag har skrivit en hel del för Tommy Körberg de senaste åren och för honom kan jag verkligen skriva saker som jag aldrig skulle skriva för mig själv.

Inspirationen till låttexterna kan han få från allt möjligt, berättar Andersson Wij, oavsett om han skriver för sig själv eller någon annan.

– Det kan komma från vad som helst – det kan vara ett ord, en bild, en idé. Ibland har jag ord och formuleringar nedskrivna i flera år innan jag hittar rätt melodi, men för att någonting ska bli en del av en låttext ska det dra i mig och antingen få mig att känna obehag eller lust.

Inspirerad av sin separation

Just Mörkrets hastighet är kännbart inspirerad av Andersson Wijs egen separation.

– Skivan handlar mycket om uppbrott och förnyelse, dubbla känslor av rädsla och sorg blandat med lättnad, kanske till och med eufori. Jag vill att varje album jag skriver ska ha ett eget fingeravtryck, både textmässigt och musikaliskt. På den här skivan har jag också jobbat mycket med olika producenter och tekniker.

Nu har ett flertal av Tomas Andersson Wijs texter samlats i boken Gå rakt fram och över husen, som fått sitt namn från en av låtarna från Mörkrets hastighet. Samlingen, som är den första av tre böcker som Andersson Wij ska ge ut på Albert Bonniers förlag, innehåller ett urval av de texter och låtar som han skrev i tonåren blandat med låtar han just har skrivit. Det är han själv som har gjort urvalet, och någon samling med alla Tomas Andersson Wijs låttexter kan vi inte vänta oss.

– Jag har valt ut låtar som jag tycker funkar när man läser dem. Sedan tog jag bort texter jag skäms över – jag har svårt för det här med att man ska ge ut allting. Redigerat och begränsat är alltid bra.