Édouard Louis blev en litterär superstjärna efter debuten ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” (2015). En självbiografisk roman där Louis gjorde upp med sin egen uppväxt i miserabel fattigdom, full av våld, rasism och homofobi på den franska landsbygden. Louis har återkommit till sina trauman i böckerna som följde, men ur olika perspektiv och med annorlunda språkligt angreppssätt.
I ”Vem dödade min far?” (2019) använde han exempelvis sin autofiktion som en anklagelseakt mot Frankrikes politiker, som låtit hans pappa knäckas av ett system som ständigt missgynnat arbetarklassen, de sjuka och de svaga. I ”En kvinnas frigörelse” (2022) gör han istället upp med pappans förtryck inom familjen.
I ”Att förändras: en metod” fortsätter där debuten slutade, och skildrar hur Louis gör allt för att bli fri från sin uppväxt. Han fruktade samma öde som alla män i hans släkt: att bryta ryggen på fabriken och dö i fattigdom. En tidig scen beskriver hur han prostituerar sig för att ha råd med tandläkaren.
Skrivandet förändrade alla förutsättningar. Louis hade inte läst en roman innan han var 17 men debuterade som 21-åring och blev världsberömd.
”Att förändras: en metod” är en insiktsfull analys av Louis resa mot framgång och till de borgerliga finrummen. Den essäiska prosan följer hans besatthet av att lyckas till varje pris, det är tydligt att det för Louis är en fråga om liv eller död.
Tidiga kapitel utspelar sig på gymnasiet i Amiens i norra Frankrike, där Louis blir vän med Elena från en kulturfamilj och upptäcker en helt annan värld med med väsensskilda sociala koder än han är van vid. Sedan lyckas han med extremt hårt arbete ta sig in på en elitskola i Paris, och snart ligger världen vid hans fötter.
Louis jämförs ofta med en sociolog vilket nästan är förminskande för en så bra författare. Louis beskriver hur klass är mer än bara pengar och sociala möjligheter. Det handlar om ett annorlunda känsloregister. Melankoli, apati och hänfördhet över konst existerade inte i den kultur han själv vuxit upp i medan andra känslor, som vrede och medlidande, inte verkar existera i borgarklassen.
Louis böcker och författarskap är en hämnd Louis vill utkräva på sitt förflutna, och han börjar genom att ändra sitt utseende, uppdatera sitt språk och byta sitt namn. Ändå är det sociala arvet svårt att bara tvätta bort.
”Att förändras: En metod” är ofta en modig uppgörelse med Louis egna osmickrande sidor. Inte bara hans hånfulla attityd till sin familj men även hur han överger vänner för sin ambitiösa klassresa (”jag behövde bli både dryg och hänsynslös för att frigöra mig från det förflutna”).
”Att förändras: En metod” är en uppvisning i Louis brutala uppriktighet och spjutspetsiga samhällskritik. Ett nytt mästerverk från en författare som redan har förvandlat sitt eget liv till ett konstverk.