Ungdomsklassikern publicerad 1911 berättar historien om Mary, en flicka som vuxit upp med sina rika men känslokalla brittiska föräldrar i Indien. Koleraepidemin gör henne föräldralös och hon placeras hos en okänd farbror i Yorkshire. Den bortskämda 10-åringen vantrivs i den ensamma herrgården tills hon en dag blir introducerad till den hemliga trädgård som gömmer sig på ägorna. En undangömd värld väntar bakom muren, där magiska saker kan ske.

Den hemliga trädgården: om trädgårdar i litteratur och verklighet

Ronny Ambjörnsson

Ronny Ambjörnsson besöker ”trädgårdar ur fantasin och ur verkligheten: det antika Grekland, renässansens Italien, svenska koloniträdgårdar och Edens lustgård.” Idéhistorikern gör en genomgång av vilken plats trädgården har spelat i olika epoker och civilisationer. Hur den varit en plats där nytta med nöje kunnat mötas, där personligheten och vänskaper kunnat odlas likaväl som prydliga rabatter eller rader av sockerärter och rädisor. ”En bok för alla som någon gång legat på marken och tittat upp i trädkronorna.”

Bin och människor

Lotte Möller

Lotte Möllers ”Bin och människor: om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker” prisades som 2019 års bästa trädgårdsbok. Här följer vi bina genom kulturhistorien. Hur har relationen till människan sett ut genom historien? Vilken roll har de flitiga flygfäna spelat i olika samhällen? Vi får bland annat läsa om 1700-talets hetsiga debatt om huruvida det är en kung eller drottning som styr i kupan. Vi presenteras också för benediktinermunken Broder Adam, Buckfastbiets fader, som får problem med en ny abbot.

Välkommen Mr Chance!

Filmhistoriens kanske mest välkända trädgårdsmästare är Peter Sellers Mr Chance, en roll för vilken den brittiska komikern Oscarsnominerades. Den medelålders Chance har levt hela sitt liv i samma hus i Washington där han hållit den välbärgade ägarens buskar, blommor och krukväxter i topptrim. Allt han kan är trädgårdsskötsel och den information han har om världen utanför har han fått från tv. När han en dag tvingas ut i denna värld tolkas hans hans enkla och ärliga uttalanden som filosofiska och djupsinniga metaforer. Det gör att han även går hem i maktens korridorer. Filmen från 1979 bygger på en roman av Jerzy Kozinski.

(Boken om) Min trädgård

Jamaica Kincaid

Allt började med en Mors Dags-present i form av en hacka, en spade, en grep och ett par fröpåsar, får vi veta. I dag är den Antiguafödda och nobelpristippade författaren Jamaica Kincaids trädgårdsintresse välkänt och manifesterat inte minst i självbiografin ”(Boken om) Min trädgård” från 1999. I maj kom den ut på svenska. Boken är en mix av essä, memoar och en slags trädgårdsdagbok. Kincaid besöker Monets trädgård och Chelsea Flower Show. Hon anlägger även ett kolonialt och kritiskt perspektiv på Carl von Linnés gärning – namngivandet är ett sätt att äga, menar hon.

Sorgsna hjärtans trädgård

Abbi Waxman

Lili försöker gå vidare efter makens död men blir bara trött på alla pepptalks från vännerna. På jobbet får hon får i uppdrag att illustrera en flora men när det uppdagas att hon inte kan det minsta om växtlighet blir hon ivägskickad på trädgårdskurs. Bland fröer och vattenkannor får den stiliga kursledaren Edward något att börja gro inom Lily. Även andra kursdeltagares livsöden delas i den botaniska trädgården. Välkomponerad feelgoodroman om att hitta tillbaka till livet, med små odlingstips insprängda.

Författarens trädgård: brittiska författares inspirerande trädgårdar

Jackie Bennett

Hur inspirerades några av Storbritanniens mest älskade författare av sin grönskande omgivning? Vi får följa med till riddarromanen Ivanhoes skapare Sir Walter Scotts maffiga slott i Skottland, Virginia Woolfs lantidyll i Sussex och Agatha Christies semesterhem Greenway. ”Död mans fåfänga” är den av deckardrottningens böcker som tydligast inspirerats av lantstället. ”Författarens trädgård” är illustrerad med över 200 fotografier som visar näckrosdammar, orkidéer, snåriga rosor, välansade buskar och de rosa pelargoner som Charles Dickens var förtjust i. Bland de övriga författarna finns Jane Austen, Beatrix Potter, Roald Dahl, Winston Churchill och Rudyard Kipling.

Stefans Lilla Svarta. Bokashi, biokol och bakterier

Stefan Sundström

Efter ”Stefans lilla gröna”, ”Stefans stora feta röda” och ”Stefans stora blå” är det svart som gäller i musikern och Dagens ETC-krönikören Stefan Sundströms senaste trädgårds- och miljöbok. Här får vi en introduktion till hur bakterier kan användas inte bara för att lösa magens problem och utan även världens. Läsaren presenteras för den klimatsmarta komposteringsmetoden bokashi som ska kapsla in koldioxiden från avfallet, och berika matjorden, istället för att släppa ut gasen i atmosfären.

”Trädgården är en plats där man kan vila, läka och hämta kraft”

Camilla Brudin Borg

Undervisar och forskar i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, bland annat om trädgårdar i litteraturen, ekokritik och klimatfiktion. Hon är (delvis) självförsörjande hobbyodlare. Hon driver också det digitala bokcirkelkonceptet ”Gröna cirklar”.

Vilken roll spelar trädgården i litteratur och annan kultur?

Trädgården står ofta för en plats där människan kan vila, läka och hämta kraft. Någon form av första, paradisisk ”trädgård” finns i många kulturer. Men trädgården kan också vara platsen där man kan visa upp sin makt över såväl naturen som andra människor – som i hårt tuktade barockträdgårdar och parker. De flesta – och mest magiska – trädgårdarna hittar man i barnlitteraturen. Pippis härligt ovårdade trädgård med sockerdricksträd, den hemlighetsfulla trädgården, Majas trädgård eller växthuset där flickor förvandlas (tillfälligt) till pojkar.

Intresset för att vistas i trädgården sägs öka nu under covid-19. Kommer det att avspeglas i kulturutbudet?

Redan innan covid-19 var det många som börjat drömma om (eller preppa för) ett oberoende liv. Om sådant läser vi i böcker som ”Gardening for the Zombie Apocalypse”, Sara Bäckmos blogg, Stefans Sundströms lilla ”röda”, ”gröna”, ”stora blå” och ”svarta” och i livsstilsprogrammen med Mandelmanns och ”Bonnerøven” med flera. Många har skaffat bokashikompost, självförsörjande odlingar och kanske till och med höns. Svårt att veta hur kulturutbudet kommer reagera på pandemin, men det kanske inte är så dumt att ha lite egen potatis i vinter.

Vad har du själv för favorit­trädgårdar?

Min egen röriga, absolut inte ogräsfria men däremot helt ekologiska täppa där jag känner mig fri och bortom stress. Annars är jag förtjust i ”nyttiga” trädgårdar: örtagårdar, storstilade grönsaksland, John Irvines nyskapade version av barockträdgården på Läckö slott, Gunnebo slottsträdgård (nära Göteborg) eller Rosendahls trädgård i Stockholm.