Jag drömde att jag var gravid i natt är ett seriealbum som påminner om en dagbok i sin stiliserade, skissartade form. Albumet är serietecknaren och illustratören Sara Elgeholms debut i bokform, tillika ett projekt som hon inledde när hon gick ut Serieskolan i Malmö för sex år sedan.
Det är en självbiografisk serieroman om barnlängtan och familjebildning – och att hålla sin egen regnbågsfärgade dröm vid liv, oavsett hur kantig den konventionella samhällsapparaten kan te sig.
– Jag ville berätta en historia som jag kände att jag inte läst. När jag själv sökte litteratur om att bilda familj utanför normen så fanns det väldigt lite att tillgå. Även jag är otroligt färgad av de föreställningar om kärnfamiljen som jag växte upp med. Men när jag började fundera på vad jag själv ville så var det någonting som skavde. Jag insåg att det inte är min önskan egentligen. Serien blev ett sätt att berätta om hur en resa mot egen och normbrytande familjebildning kan se ut. Att teckna gav också mening i det som var svårt och gjorde det möjligt att dela erfarenheterna med andra, säger Sara Elgeholm, som inledningsvis publicerade en seriesida om dagen i sin blogg.
– Jag valde ett berättargrepp och en teknik som gjorde det möjligt för mig att publicera en sida under en arbetsdag. Den avskalade formen passade också berättelsen.
En av öppningssidorna i albumet ”Jag drömde att jag var gravid i natt” illustreras av en krokig och snårig labyrint som löper från huvudpersonens hjässa mot det långt bort hägrande barnet.
"Osäkerhet med privat donator"
När Sara närmade sig 35 bestämmer hon sig för att sätta ihop en familj med fler än två vuxna.
– När jag började teckna serien så handlade det till stor del om att hitta de som ville bilda familj med mig och när jag väl hittade dem så kändes som att jag/vi föll utanför systemet, säger Sara Elgeholm. Även om jag inte var ensamstående så bodde jag inte tillsammans med den andra personen – och dessutom var vi ju fler än två. Vi fick inte samma hjälp som samkönade par får. För den som dessutom inte vill – eller kan – bli gravid genom sex blir det otroligt komplicerat.
Eftersom Sara inte hade enbart en partner som hon bott tillsammans med i mer än två år – en grundförutsättning för att få tillgång till assisterad befruktning i Sverige – vände hon sig till en inseminationsklinik i Köpenhamn. Sedermera också till en privat donator, som kom på besök. De äter hummus och nybakt bröd vid köksbordet innan Olof säger: ”då lånar jag badrummet ett tag”.
– Visst ligger det en osäkerhet i att använda sig av en privat donator. Delvis för att man behöver träffa donatorn men också för att en måste förlita sig på att en annan person, som man ofta inte känner, har goda avsikter, konstaterar Sara Elgeholm.
Snart får ensamstående inseminera
I dag är det inte tillåtet för en ensamstående kvinna att få insemination i Sverige, och många reser därför till just Danmark för att få hjälp. Förra veckan presenterade regeringen emellertid ett lagförslag som ger ensamstående rätt att genomgå insemination i Sverige. Förslaget, som väntas träda i kraft nästa år, ska ge ensamstående samma rätt till assisterad befruktning som gifta par och sambor.
Sara Elgeholm är positiv till lagändringen.
– Den behövs. Jag tror att en lagändring öppnar upp för många som längtar efter barn men inte känner att de passar in i normen. Samtidigt finns det vissa skillnader, om man ska jämföra med exempelvis en donator eller privata kliniker. Där slipper man en statlig utredning där det finns en mall för att bli ”godkänd” som framtida förälder. Det är en utvärdering som personer som blir gravida genom sex slipper. De ställs inte inför rätta inför staten på samma sätt, konstaterar Elgeholm.
Sara Elgeholm, som valt att skapa en familj med fler än två föräldrar, hoppas även att stjärnfamiljen ska få en ökad juridisk legitimitet i framtiden.
– På sikt önskar jag att det blir möjligt att vara fler juridiska vårdnadshavare än två till ett barn. Förhoppningsvis kan även det bli aktuellt i ett senare skede.