Det är lätt att känna en barnslig förtjusning när Erik Holmström börjar veva på spakarna som hissar den lilla scenens kulisser upp och ned. Det som i ena stunden är en flashig bar byts snabbt ut mot ett djungellandskap.
– Visst känns det som ett stort dockskåp? frågar Andrea Edwards.
Det gör det. Särskilt med tanke på alla de halvmeterslånga dockorna som finns utspridda i salongen i väntan på att få komma till liv. De platta figurerna kan röra på lemmar, käkparti och ögon. På baksidan av dem finns ett svart litet munstycke. Blåser man i det kommer rök ut från deras munnar. Med hjälp av de magnetiska cigaretterna, som hakar fast vid deras munnar, skapas illusionen av att de röker.
Var skeptisk till dockteater
Året var 2015 när Erik Holmström startade upp Malmö dockteater. Skådespelaren Andrea Edwards var till en början skeptisk till projektet.
– Jag tänkte att vi skulle smyga runt på scenen och att dockorna skulle vara i fokus. Men så sa Erik något om att vi inte alls skulle smyga, snarare klampa omkring. Det gav mig i en bild i huvudet som jag verkligen älskade, berättar Andrea Edwards.
På hemmascenen har föreställningar som ”Skvalpet”, där dockorna är i skala 1:18, och ”Funktionell dumhet”, baserad på Roland Paulsens reportagebok om Arbetsförmedlingen, satts upp.
Här i Göteborg är det myten om Faustus som ska berättas genom dockorna. Föreställningen är baserad på Cristopher Marlowes drama från 1500-talet.
– Jag valde den framför Goethes version eftersom den är lite mer kantig och gammeldags. Det var enklare att använda sig av Marlowes grundmaterial för att göra en egen tolkning, berättar Erik Holmström.
Inspirerat av ”South Park”
Historien skildrar Doktor Faustus som säljer sin själ till djävulen i utbyte mot ett liv i 24 år av vällust. Erik Holmström drar kopplingar till den självoptimeringskultur som råder i samhället.
– Vi lever i ett samhälle där vi ständigt ska förbättra oss själva som individer.Vi får aldrig vara till freds. Det här systemet göder depressionen och känslan av tomhet som jag tror är grunden till de flesta samhällsproblem vi har i dag.
Det är i det mörka temat som föreställningen tar sitt avstamp. Men ”Doktor Faustus” är ingen tragedi.
– Humorn är ganska mörk. Det finns något väldigt humoristiskt i att de här dockorna, som är helt platta, går runt och funderar på livet, säger Erik Holmström.
Som inspirationskälla nämner han bland annat ”South Park”. Det märks dels på hur dockorna ser ut, dels på det dialogtunga manuset. Andrea Edwards tar fram en tjock bunt papper och läser upp en passage: ”Jag vill ju inte att du gör som jag vill. Jag vill inte att du inte slår mig på käften. När jag säger att du inte ska slå mig på käften. Jag vill ju att du gör som jag inte vill. Slå mig på käften.”
– Det har varit väldigt svårt att lära sig och att komma ihåg replikerna. Det är verkligen ett manus från helvetet.
Det känns inte som ett särskilt schysst manus att ge sina skådespelare, Erik?
– Haha, nej. Jag har förstått det, men det blir väldigt roligt. Det är inspirerat av hur vi pratar i vardagen och i pressade situationer. Som talspråk, men väldigt förhöjt.
”Bekräftelsekåta narcissister”
Manuset är inte den enda utmaningen med dockteater. Som skådespelare är uttryckssättet helt annorlunda än i en ”vanlig” föreställning.
– Det handlar om att samarbeta med dockan och att släppa sig själv. Det är skitsvårt och ett fruktansvärt ansvar. Glömmer jag att röra på dockans mun under en replik förstörs hela illusionen, säger Andrea Edwards.
Men det har också inneburit en ny syn på skådespelaryrket.
– Vi skådespelare får ofta höra att vi är bekräftelsekåta narcissister. Vi sätter andras tyckande och omdömen väldigt högt. Men med dockteatern har jag upptäckt att det är själva yrket jag älskar, inte bekräftelsen. Man blir lite som trummisen i ett band. Du inser att du gör ett viktigt jobb, att du är navet, men du har inte samma behov av att fronta allting.
Andrea Edwards har tidigare rönt stor uppmärksamhet när hon spelade i SCUM-manifestet, som Erik Holmström regisserade. Under en period blev hon utsatt för stora mängder hat och hot på grund av sin medverkan.
Är dockteatern ett sätt att komma bort från det? Att ta ett kliv undan rampljuset?
– Nej absolut inte. Det är inte så att jag har krupit tillbaka och gömmer mig bakom dockorna. Under en kort period mådde jag väldigt dåligt av hatet, men folk lugnade ner sig och SCUM blev en vanlig föreställning. Jag längtar efter att spela den igen och kommer snart att göra det.
Men innan SCUM återuppstår är det alltså ”Doktor Faustus” som står på schemat. Förutom Andrea Edwards medverkar också Pelle Grytt och Malin Morgan i det stora dockskåpet där 30-talet dockor flyttar in under spelperioden.
– Det känns väldigt spännande, men det är väldigt mycket jobb, säger Andrea Edwards.
