I höstas släpptes en rapport som visar att musikbranschen för fjärde året i rad ökat i omsättning. Universal Music Sverige, del av världens största skivbolagskoncern, gjorde enligt egna uppgifter sitt bästa år någonsin 2014. Den krisande skivförsäljningen har på kort tid ersatts av stora vinster från den strömmade musiken på internet. Det nya sättet att lyssna på musik har också inneburit stora omställningar för hur artister producerar, marknadsför och livnär sig på sina alster. Det traditionella, fysiska albumet är på väg bort – men fortfarande är ett kontrakt med skivbolagen en av de viktigaste vägarna in i branschen.
Stockholmsbandet En drös poeter står på tröskeln till en musikbransch i förändring. På ett halvår har de hunnit hyllas i radio, spela på Fotografiska museet, få ett skivkontrakt och nu i Mars släppa sin första singel.
Trots att man redan fanns på såväl Youtube som Spotify kändes det som ett naturligt steg när ett skivbolag visade intresse under hösten.
– Vi är så otroligt taggade. Det känns verkligen som att vi har hittat rätt människor att jobba med, de tror på vår musik, säger Vilma Colling som är sångerska i bandet.
Skivkontraktet är fortfarande eftersträvansvärt. För tio år sedan, mitt under branschens värsta kris någonsin, var det många som frågade sig om skivbolagen överhuvudtaget skulle ha någon roll att spela i framtidens digitala distribution av musik.
Niclass Björlund, tidigare på bolag som BMG och Polygram, driver idag musikförlaget Edition Björlund och det nystartade bolaget Little Ego som bland annat signat just nämnda En drös poeter. Han menar att bolagen fortfarande har en viktig roll att spela.
– Det vi kan erbjuda är till exempel investeringar i inspelning och videos, kontakter och kreativt arbete med att ta fram ett sound som funkar. Som managers är vi dessutom med och förhandlar allt runt artisten, även livesidan, och även om den digitala utvecklingen öppnar dörrar för att få ut egna låtar är det fortfarande jättesvårt att nå ut utan resurser, säger Björlund.
Under 90-talet arbetade han med band och artister som Latin Kings, Thomas Di Leva och inte minst Ace of Base. Han beskriver en bransch som såg fundamentalt annorlunda ut jämfört med bara tio år senare. Då var självförtroendet fortfarande obrutet.
– Vi gjorde en stortavlekampanj i Stockholms tunnelbana i samband med ett av Ace of Base skivsläpp. Budskapet var helt enkelt ”och vad köper du mer i julklapp?” berättar Björlund.
Ace of Base Happy Nation sålde i 23 miljoner exemplar och det är högst osannolikt att de någonsin kommer att petas från förstaplatsen för sålda debutalbum. I jämförelse har Lady Gagas debutplatta The fame sålts i runt tolv miljoner exemplar.
Skivbolagen fick kritik under 90-talet, bland annat för väl tilltagna aktieutdelningar, men kakan som skulle delas var så pass stor att den ändå räckte till många. När krisen kom tio år senare svängde förhållandena till viss del. Vissa artister och de som anordnade livespelningar fick ett uppsving, medan skivbolagen, som inte fick del av dessa intäkter, såg sina vinster förvandlas till röda siffror.
2009 var året då situationen förändrades. Året dessförinnan hade åtal väckts mot de fyra grundarna av Pirate bay, som kommit att symbolisera den fildelningskultur som vuxit fram under 00-talet. Ett drygt år senare dömdes de i Stockholms tingsrätt till ett års fängelse och stora skadestånd. Parallellt med detta klubbades Ipred-lagen igenom, en lag som underlättade för skivbolagen att begära ut identiteten på fildelare och stämma dem för upphovsrättsbrott. Huvudargumentet från dem som lobbade för lagen var att skapa en attitydförändring där samhället tydligt tog ställning mot illegal nedladdning.
Vid sidan om dessa juridiska processer hände 2009 en annan sak som i än större utsträckning skulle förändra musikbranschen – musiktjänsten Spotify slog igenom på bred front i Sverige.
– Plötsligt fanns det en tjänst som var bättre än de illegala sajterna och alla de som faktiskt ville betala för musik fick en möjlighet. Idag utgör streaming 80 procent av våra intäkter, säger Per Sundin på Universal.
Ursprungligen sågs de nya digitala distributionskanalerna som en gyllene chans för små artister och bolag att nå ut. När all musik fanns tillgänglig för nedladdning på lika villkor, utan de stora bolagen som grindvakter, skulle makten flyttas över till lyssnarna, menade förespråkarna. Mångfalden skulle öka och artisterna skulle kunna få större del av intäkterna när de inte var lika beroende av bolag.
00-talskrisen drabbade emellertid både stora och små aktörer i skivbranschen och när uppsvinget för strömmad musik kom var det framför allt de stora skivbolagen som flyttade fram sina positioner markant, många gånger på artisternas bekostnad.
Per Herrey är jurist på fackföreningen Musikerförbundet som samlar cirka 2 000 artister. Han säger att det självklart är positivt att branschen går framåt igen, och att streamingtjänster börjat generera intäkter, men pekar samtidigt på att utvecklingen inte närmelsevis kommer alla till del.
Herrey är mycket kritisk till skivbolagens agerande i och med övergången från fysisk till digital musikförsäljning. Han menar att bolagen egenmäktigt tolkat många artistavtal till sin egen fördel och kallar det för århundradets blåsning. Bland annat har man behållit gamla royaltyavtal, där artisten bara får mellan fem och tio procent, trots att bolagen i princip inte har några distributionskostnader för den digitala försäljningen.
Per Sundin på Universal ställer sig oförstående till kritiken från Musikförbundet. Han menar att det farligaste, även för skivbolagen, är att bli giriga.
– Vi skulle inte ha en chans att leva vidare om artisterna upplevde att vi blåste dem på pengar. Det finns alltid andra bolag att vända sig till. Så funkar det. Vi spenderar väldigt mycket pengar på artister utan att veta om det kommer att innebära någon återbäring och därför måste vi naturligtvis tjäna pengar på artister som går bra. Vi är riskkapitalister i underhållning, säger Sundin.
Storleken på utbetalningar från digitala musiktjänster och royalties har varit ett hett ämne under de senaste åren. Artister som Taylor Swift, Eminem, Magnus Uggla och Petter har känt sig förfördelade, men vissa artister har också blivit mer positiva i och med att intäkterna gradvis har ökat.
Flera rättsprocesser pågår mellan artister och bolag om de genererade intäkterna och utfallet av dessa kommer möjligen att påverka diskussionen. I Sverige drivs bland annat en process mot skivbolaget MNW där en svensk artist kräver högre ersättning för strömmad musik. Här hålls slutförhandlingarna i augusti. Även Warner är inblandat i ett fall som rör utbetalningar för en låt som spelades in 1972.
På Universal menar man att det handlar om en förändrad värld och att fördelningen av resurser i många avseenden är mer demokratisk idag.
– Du får ersättning för hur många gånger du spelas. Om någon lyssnar 30 gånger på en låt av Veronica Maggio kommer hon få trettio gånger mer pengar än någon som blir lyssnad på en gång, säger Per Sundin.
Tidigare kunde artisterna i Sundins exempel ha sålt varsin skiva och tjänat lika mycket, oavsett hur många gånger skivan gick på repeat hemma i vardagsrummet. Nu går pengarna till den vars lyssnare spelar låten om och om igen. Kvantitet premieras.
Spotify meddelade nyligen att man betalat ut sammanlagt runt 17 miljarder kronor till skivbolag, förlag och andra organisationer, som i sin tur betalar till artister och låtskrivare världen över.
Det råder heller ingen tvekan om att utvecklingen fortsätter. Det har länge spekulerats i att Apple ska blanda sig i streamingen på allvar. Företagets underhållningsdel, iTunes, omsatte 12 miljarder under ett enda kvartal 2011. Om de på allvar kliver in på marknaden skulle kartan sannolikt ritas om igen.
”The times they are a changing”, som Bob Dylan skrev 45 år innan han valde att helt plocka bort sina
låtar från Spotify och krävde att avtalen skulle omförhandlas. Den makten har en artist som sålt över 100 miljoner album.
För en drös poeter har resan precis börjat. Med stöd av sitt skivbolag har de spelat in och släppt sin första singel, ”Kräver aldrig något av STHLM”, en låt som också fått namnge turnén som de genomför under våren. Än så länge finns det inga intäkter att fördela, men skivkontraktet har inneburit att de får professionell hjälp med inspelningar, marknadsföring och bokningar av spelningar.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret? Här kan du teckna en prenumeration.
