BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Job är en de figurer som har funnits med sedan starten med Klungan, vårt andra parallella humorprojekt, säger Sven om sin populära karaktär som är full av bisarra historier om hur det gick till förr i världen.
"Gjorde vår egen grej"
Han sätter på kaffe hemma i köket. Barnen har gått till skolan. Sedan Sven och deras mamma skilde sig har MNK turnerat enligt ett varannan vecka-schema för att Sven ska få vardagen att fungera.
Han bor i Krokek – en kompromiss mellan Luleå där han har sina föräldrar, och Mjölby där barnens mamma har sina. Och för att det är nära Stockholm dit jobbet ibland tar honom vare sig han vill eller inte.
Som ung bodde han i Umeå där han träffade Olof Wretling och Mattias Fransson.
– Alla andra försvann till olika scenskolor och där någonstans bestämde vi oss för att göra vår egen grej, bland annat en jättemärklig krogshow som sändes i P4 Västerbotten. När Carl Englén kom med startade vi Klungan 2003. Vi blev så glada i varandra och det bara sprutade ut grejer.
Blandar ihop skämt med verklighet
Många skulle nog använda ordet jättemärklig om det mesta som har gjorts av Klungan. När P3 ville att de skulle göra en radioversion refuserade kanalen den färdiga idén och gav producenten Bengt Strömbro uppdraget att ta fram något som funkade.
– Vi satte oss ned med Bengt och resultatet blev Mammas ny kille, namnet kom från en sketch som aldrig blev av, säger Sven.
Vad skulle du säga är skillnaden mellan det ni gör i Klungan och det ni gör i MNK?
– Jag tycker det är samma humor fast med lite olika medlemmar. Sedan blir det ju annorlunda med MNK där jag sitter i en studio på Radio Östergötland och de andra på sina olika håll i Sverige. Mängden sketcher skiljer sig också, till MNK skriver vi 80 till 100 sketcher per säsong medan vi med Klungan mest gör saker för scenen och då jobbar man djupare med scener och det visuella.
Även om Sven och övriga medverkande blir äldre och hamnar i nya livsfaser så gäller det inte deras påhittade karaktärer. Men nog har den hesa sjukpensionären Lars Stenberg blivit lite argare och bittrare med åren?
– Jo. Och nu har det politiska läget gjort det svårare att skriva roligheter om den typen av gubbar. Folk blandar ihop skämt med verklighet och tar Lars Stenbergs dumheter som sanningar.
Oklart vad som händer framöver
I ett av programmen ondgör sig Lars Stenberg över damidrott. Sven suckar besvärat.
– Damidrott är ju något bra! Det vi skämtar om är hur den här karaktären resonerar och hanterar sin situation. Allt jag och Klungan och MNK skriver är med stort hjärta. Ibland har det hänt på scenen att vi inte har lyckats förmedla det stora hjärtat, och då har teatersalongen känts väldigt kall. En mycket obehaglig känsla.
Frågan är vad som händer nu. Mattias och Olof kommer att vara upptagna på varsitt håll ett tag framöver. Vad blir Svens nästa stora projekt? Han vet inte.
Men så lyser han upp och nämner sin synt. Den är rätt ny och han har börjat göra egen musik i datorn hemma i Krokek.
– Och vem vet, kanske uppfinner jag en ny figur. En syntfigur, skrattar han.
