En av Frankrikes bästa basketspelare får inte vara med i OS eftersom hon bär hijab. I Storbritannien har det spridits ett rykte om att barnamördaren är muslim, med upplopp och brända moskéer till följd. I Palestina protesterar israeler, inklusive en minister, utanför ett militärt fängelse mot att soldater fängslats för våldtäkt av en palestinier.
Intill boxningsringen står Imane Khelife och gråter. Hon har precis gått vidare till final i OS.
Efter Khelifes förkrossande seger kom anklagelsen ”hon är en man”. Internationella Olympiska Kommittén förklarade sakligt att de så kallade könstester som gjorts är icke procedurenliga och att Khelife är på rätt plats. Det stoppade inte Donald Trump från att gå ut med vallöftet om att han kommer stoppa ”män från att tävla mot kvinnor”.
En boxare från Algeriet har fått halva världen att tala om hennes kön, den andra halvan att tänka på bruna kvinnokroppar och på hatet mot muslimer.
Sydafrikanska medeldistanslöparen Caster Semenya diskriminerades på grund av sina naturliga testosteronnivåer, det florerar konspirationsteorier om att USA:s tennisstjärna Serena Williams föddes som man. Två svarta kvinnor, världsledande inom sina områden. Så länge den västerländska koloniala blicken dominerar kommer bruna och svarta kvinnokroppar att mätas, vägas och värderas lägre än vita kvinnor. Lägg därtill västs islamofobi som gör att muslimska kroppar avhumaniseras, samtidigt som en rasistisk logik på en och samma gång kan urskulda lag (hijabförbudet i Frankrike), rykte (att knivmördaren i Southport är muslim), tortyr (våldtäkt av palestinska fångar) och diskrediterande (att Imane Khalife är man).
Det handlar varken om testosteron eller om kromosomer. En algerisk kvinnas tårar hade inte fått världens mäktigaste politiska ledare att reagera såsom den italienska boxarens tårar – efter att ha tvingats ge upp mot Khelife efter 46 sekunder – gjorde. Trump, Italiens premiärminister Meloni och västvärldens transhatare fick en möjlighet att komma ut även på den olympiska arenan. Och några muslimska män kunde inte låta bli att ge sin könsanalys på något som aldrig handlat om kön.
Trump, Italiens premiärminister Meloni och västvärldens transhatare fick en möjlighet att komma ut även på den olympiska arenan.
För Algeriet blev själva invigningsceremonin av OS i Paris till en minnesstund över de döda i massakern 1961 då 30 000 algerier gick ut i en manifestation för ett fritt Algeriet. Fransk polis sköt urskillningslös och kastade liken i Seine. Till dessa döda kastade de algeriska idrottskvinnorna och männen röda rosor i floden under invigningen. I Algeriet är minnet av Frankrikes civilisation levande, de kvinnor som fick sina slöjor avslitna, de män och kvinnor i motståndsrörelsen som torterades tills döds, de som överlevde. Till detta OS skickade Algeriet sin främsta boxare, många har försökt förnedra henne, än så länge står hon upprätt.
Du som läser det här vet om Imane Khelife tog guld i boxning för kvinnor i OS i Paris 2024. Jag som behöver lämna krönikan innan finalen hoppas. Staty, för alla icke-vita kvinnor som inte låter kuva sig, är hon redan.
För övrigt … ska jag bada så mycket jag kan de sista sommarveckorna.
