”Inte självklart stänga ned konto”
Ur tragedin föddes idén om att ge andra möjligheten att förbereda sig och han är i dag ofta ute och föreläser på temat det ”digitala arvet”. Aengeln har själv jobbat med it i snart 20 år och han menar att det i många fall inte på långa vägar är någon självklarhet hur man som anhörig bör eller ska agera. Många vet förmodligen inte ens hur de ska komma in på den avlidnes konton och han berättar att många instinktivt bara vill stänga ner Facebooksidan.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
– Det är inget lätt beslut, men att helt plocka bort ett Facebook-konto behöver inte vara självklart. Vi lever så digitalt i dag och jämfört med för bara tio år sedan så lagrar vi exempelvis många bilder där, det är inte längre så att vi framkallar kort som vi gjorde förr. Stängs kontot ner så är det stor risk att bilderna går förlorade.
Facebook erbjuder användare att låta någon annan administrera kontot vid dödsfall, något som få förmodligen känner till. Här kan man som anhörig sedan välja vad som ska hända, exempelvis genom att skapa en ”digital minnessida”.
– Man ska självklart göra som man vill, men det är viktigt att beslutet ska vara medvetet.
Att få hjälp med att få ut information från ett konto kan däremot vara svårt. Ett exempel på det är Google som dels kräver ett bevis på relationen mellan den avlidne och den anhörige men även ett domstolsbeslut. Det kan ibland också vara svårt att veta vart man ska vända sig för att stänga ner eller få ut information från ett konto. Apple har exempelvis ännu ingen offentlig instruktion för hantering av ämnet.
– Det är inte omöjligt, men har man inte tillgång till personens uppgifter så blir det otroligt svårt. gmail har en tjänst som gör att man kan återställa kontot genom mobilnummer och ett sätt att underlätta för anhöriga är att upplysa om vilket nummer som är kopplat till kontot.
Inga tydliga mallar
Aengeln menar att mycket kan avhjälpas genom att vara förberedd, likt ett testamente kan man tillsammans med en anhörig komma överens om hur man vill ha det när livet är slut.
– Skillnaden mot ett testamente är att det där finns tydliga mallar, detta är så nytt att det inte finns något utarbetat system. Jag tror det här är en diskussion som vi måste få upp till ytan, samtal om lagförslag pågår i vissa amerikanska stater men det hjälper ju inte när konton och digitala tjänster rör sig över landsgränser.
Många gråzoner
Dilemman kan även uppstå för föreningar och företag, exempelvis när den avlidne har haft en jobbtelefon.
– Arbetsplatser kan säga att deras telefoner och konton endast ska användas under arbetstid, men man måste nog börja förhålla sig till verkligheten. En enkel policy kan göra så mycket – vem ska ha tillgång till bilder och dokument om den anställda avlider? Det finns många gråzoner som ännu inte har hanterats.
Utvecklingen har gått framåt i rasande fart, för bara några år sedan använde man sig oftast av samma dator inom familjen men i dag har ofta familjemedlemmar en egen – dessutom en telefon och surfplatta. Olika lösenord, fingeravtrycksidentifiering och kopplade telefonnummer kan minst sagt ställa till problem om man inte är förberedd.
– Ofta får jag höra av anhöriga att de inte vet var de ska börja, men genom att vara förberedd och informera kan man underlätta för de som finns kvar.
Allt färre skickar in dödsannonser i tidningen och det blir i stället vanligare med digitala minnesplatser. Aengeln har själv låtit rista in adressen till denna på sin frus gravsten.
– Jag tror det är lätt att glömma att i dag är det digitala även det verkliga, det är här vi lever våra liv och då måste vi även tänka på hur det blir tillgängligt för de efterlevande. Jag tror vi alla måste ta oss en funderare här. Dels på vad vi vill ska finnas tillgängligt när vi dör och dels på hur vi kommer att sörja i framtiden.
