– Vi såg This is England och när vi pratade om filmen insåg jag att hon inte visste något om Falklandskriget eller Margaret Thatcher. Det började nästan svindla för mig, hon fattar ju inte kontexten, säger Anna Charlotta Gunnarson.
Eftersom det var så mycket musik i filmen som skrivits om Margaret Thatcher slog det henne att det måste finnas musik om varenda skeende av den moderna historien. Och hon hade rätt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det finns låtar som speglar så gott som varje ämne jag vill berätta om. Det enda tema vi inte lyckades hitta ens en passande låt till var postorder, berättar Anna Charlotta Gunnarson, när vi äntligen fått fram varsin kopp kaffe ur den avancerade kaffeapparaten nere i köket på produktionsbolaget Muncks kontor på Södermalm i Stockholm.
Det är här Anna Charlotta Gunnarson och resten av redaktionen under månader omsorgsfullt mejslar fram de åtta knappt timslånga avsnitten som sänds under sommaren. I juli drar åttonde säsongen igång.
– Det tar väldigt lång tid att göra programmen, men det är det roligaste som finns, det finns hur många historier som helst att berätta, säger Anna Charlotta Gunnarson.
Årets tema är Normer. Det är uppdragsgivaren Utbildningsradion (UR) som väljer tema.
– Det var vi lite frågande till. Pop och politik har alltid handlat om normer, men nu säger vi det rakt ut och det funkar också, säger Anna Charlotta Gunnarson.
Årets avsnitt har titlar som Makt, Identifikation, Sex, Dans och Mixade lag. Första avsnittet heter Pojkar, pojkar, pojkar.
– Vi har tittat på hur olika fenomen har förändrats över tid och vad man betraktat som självklart under olika perioder när det gäller kvinnor och män. I första avsnittet tittar vi bland annat närmare på manliga tårar.
Farligt med historielöshet
Anna Charlotta Gunnarson tror att en försiktig comeback kan vara på gång för män som gråter – efter 200 år.
– Barack Obama har gråtit offentligt några gånger. Det tror jag kan påverka på sikt, säger hon.
Vi kommer in på en diskussion om genus, hur tjejer uppmuntras att vara både prinsessor och bära svärd, medan killar fortfarande har mindre möjligheter att identifiera sig med traditionellt kvinnliga attribut och egenskaper.
– I dag är det stort fokus på att tjejer kan bli som killar men killar kan inte bli som tjejer. Ta ordet flickpojke, det finns fortfarande inte, medan pojkflicka är etablerat sedan evigheter, säger hon.
Kolonialismen i popmusiken och historien är ett återkommande tema i serien, där finns hur mycket som helst att ösa ur.
– Vi är intresserade av vad kolonialismen valt att inte ta med i sin historia. Det finns så många luckor, precis som med kvinnorna i historien.
Redaktionen bakom Pop och politik lyckas ofta hitta små glömda och gömda berättelser som speglar den större samhällsutvecklingen – en lättsam väg till kunskap.
– Jag vill att lyssnarna ska känna sig bildade och smarta medan de lyssnar och vara ännu kunnigare efter att programmet är slut, det är drömmen, säger Anna Charlotta Gunnarson.
Hon värjer sig lite mot det pretentiösa i att kalla sig folkbildare, men konstaterar att UR jobbar med folkbildning och att det är hennes uppdrag. Programmen används också i skolundervisningen.
– Historielöshet är farligt. Det är viktigt att förstå historien för att kunna begripa samtiden. Man måste prata med barn i tidig ålder, även om nutidshistorien, om Syrien, om krigen i Rwanda och forna Jugoslavien och om de bakomliggande orsakerna, säger hon.
Att Pop och politik är inne på sin åttonde säsong och verkar funka så bra beror antagligen på Anna Charlotta Gunnarsons genuina kunskaper om populärmusik och hennes stora intresse för historia.
– Jag började lyssna på musik som treåring och har alltid varit intresserad av både skvallret och bakgrundshistorien kring artister och låtar. Jag kan mycket om kända hits som den vanliga musikjournalistiken inte brytt sig så mycket om.
Som låten Crucified av Army of Lovers för att ta ett exempel.
– Den handlar om en aidssjuk man som hänger på korset och förstår att döden är nära, men han vill fortfarande vara glamorös. En tragisk historia som fyllt dansgolven, säger hon.
Numera har hon även bra koll på musikhistorien och kan direkt se de historiska linjerna till exempelvis en ny låt av Avicii.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I Anna Charlotta Gunnarsons ögon är popmusiken en konstform. Hon tror att den kan vara på väg in i finrummet efter alla år i farstun.
– För mig har popmusiken ofta varit viktigare än litteratur och bildkonst. Jag har speglat mig i den och hämtat kraft ur den. Jag är ju gammal punkare, men jag har också alltid gillat hits och det som kallas mainstream. Jag tycker det är skitintressant, säger Anna Charlotta Gunnarson.
