Och det är inget tvivel om något av det de säger. De andas själv­förtroende och resultatet är starkt och stort. Tillsammans har de, med stöd från en handfull pedagoger, skrivit ­texten till en låt, satt ihop en danskoreografi, bokat inspelningsplatser, filmat med mera.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Videon handlar om att tjejer är starka och kan göra allt vi vill utan problem. Vi kan bli poliser och brandmän och allt sådant, säger ­Maryam Al-Nuaimi.

– Den riktar sig till tjejer som har det jobbigt och blir nedtryckta, vi vill visa dem att de kan göra vad de vill, få dem att våga drömma, säger Zam Zam Adow.

”Vi har växt med det”

En efter en fyller de på med motiveringar till deras arbete och engagemanget verkligen vibrerar i orden.

Innan de blev en del av projektet ”Vi är också Norrköping” kände de inte varandra. De kommer från olika delar av stan och går på flera olika skolor. Nu har de blivit ett sammansvetsat gäng. De har setts regelbundet sedan i mars och de senaste tre veckorna har arbetet med videon varit ett avlönat ­sommarjobb på heltid, finansierat av Arbetsmarknadskontoret.

– Arbetet har gått upp och ner och det har varit en del konflikter och så, men vi har växt med det och tagit oss framåt. Vi har verkligen lärt oss att samarbeta, säger Evnestine Niyonzima.

Olikheterna kompletterar

De många olikheterna som finns i gruppen, både vad gäller ålder och kulturell och religiös tillhörighet har bitvis varit utmanande. Men framför allt tycker tjejerna att skillnaderna mellan dem har gjort att de kompletterat varandra.

”Ett sätt att komma in i vuxenlivet”

Arbetet har delats upp i olika ­grupper: dans, musik och projektledning. När ETC Norrköping träffar tjejerna är låttexten och danskoreografin redan klar och de har redan hunnit filma en del. Nu handlar det om att öva, öva, öva. Och det är just vad ett tiotal tjejer
i dansgruppen gör, tillsammans med två ­dans­pedagoger.

– Okej, då kör vi från början! Tre, två, ett!

Dansarna rör sig vant till musiken och de flesta sjunger med i texten, som de vid det här laget ser ut att kunna mer än väl. Det märkas att de trivs och gillar det de gör. Att de har fått betalt för jobbet har också gjort att de känt att de tas på allvar. 

– Man känner sig så professionell av att man får betalt för att dansa! säger Nicole Farhadian Carlsson.

– Det här är ett sätt att komma in i vuxenlivet och prova på hur de är, tycker Kawthar Hussein.

När videon är klar kommer den att visas i sociala medier, och förhoppningen är att de i ett nästa steg ska kunna visa upp den och berätta om jobbet med den i samband med att de träffar andra unga tjejer. Men videon är också ett sätt att visa politiker att den här gruppen tonårstjejer både finns, kan och vill engagera sig.

– Man skulle önska att ­kommunen lyfte fram fler unga från olika kulturer på det här sättet. Mångfalden behöver synas mer! tycker Evnestine Niyonzima.