Den sociala historien är en  viktig del av kulturarvet

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Dessa platser och minnen utgör kulturarv som berättar om ursprunget till dagens välfärdssamhälle. De representerar en tid som fortfarande, mer eller mindre, omges av skam men också av tystnad.

Ett exempel är fattiggården Birstahemmet i Skön som byggdes 1891. Med sitt läge i Birstadalen och sin slottsliknande utformning med tinnar och en borggård fick den snart heta fattigpalatset i folkmun. 

– Byggnaden var vid invigningen hypermodern med värmeelement, mathiss, luftväxling och egna rum för sjuka, kvinnor och barn.

I dag finns inte ett spår kvar. Fattigpalatset jämnades med marken 1964.

Bjuder på guidade turer

Cecilia Dahlbäck jämför med närbelägna Merlo Slott, som byggdes några år tidigare som sommarbostad åt träpatronen Fredrik Bünsow och som alltjämt står kvar och där skogsbolaget SCA i dag kan bjuda besökarna på guidade rundturer i den nyrestaurerade byggnaden.

Frågan är vilken historia vi lyfter fram och vilken som inte hörs. 

– Vi måste se det ensidigt traditionella bevarandet av monumentala byggnader – som lämnar företräde för manligt kodade kulturarv. 

Att lyfta fram andra miljöer innebär att ställa andra frågor och se bortom de etablerade värdeskalorna för vad som anses värt att bevara.

– Vilka röster talar i tystnaden? Kanske yrkesarbetande kvinnor som ur sina personliga perspektiv berättar om den politiska kampen för ökade rättigheter och framväxten av en offentlig sektor.

Cecilia Dahlbäck menar att det är komplext att närma sig dessa minnen. De omgärdas ofta av skam.

– Det är inte svårt att få fram information om dessa platser, tvärtom finns länets sociala historia väl bevarad i arkiv. Men frågan är hur vi hanterar denna information.

Nära rivning

Rivningsdöden var också nära att drabba Sundsvalls barnkrubba, som uppfördes redan 1894 vid Esplanaden i centrala Sundsvall och troligen är Sveriges äldsta bevarande.

– Jämfört med många andra byggnader i stenstan är den oansenlig och ansågs inte tillföra något till den stolta historien om de glansfulla åren med de rika träpatronerna.

Barnkrubban fick dock stå kvar och huserar i dag Ung Film.

Cecilia Dahlbäck påpekar att kulturarvet även handlar om värderingar och attityder och att detta arv påverkar vilka som hörs och vilka vi väljer att lyssna till.

– Berättelsen om framväxten av det moderna Sverige blir inte komplett utan dessa kulturmiljöer. En vidgad historiesyn sticker effektivt hål på bilden av Folkhemssverige som ett historiskt ideal.