Hon fick en glimrande karriär, men alltför kort. Artisten och textförfattaren Barbro Hörberg dog i bröstcancer 1976, bara 43 år gammal. Men innan dess hade hon tagit sig utrymme som en av få kvinnor bland dåtidens kända singer-songwriters i Sverige. Hon skrev kärva, varma, frispråkiga texter om kvinnors liv, influerad av fransk vistradition, och hon samarbetade med andra storheter som Beppe Wolgers, Georg Riedel och jazzpianisten Jan Johansson.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Tyst om Hörberg
Efter hennes död var det tämligen tyst om Barbro Hörbergs musikaliska arv och betydelse, men under det senaste året har det uppstått en formlig Hörberg-hausse. I våras släppte författaren och journalisten Alexandra Sundqvist en omfattande biografi om Barbro Hörberg. Boken följdes upp av en turné med föreställningen ”Med ögon känsliga för grönt”, där artister som Frida Hyvönen, Mattias Alkberg och Love Antell gör sina egna tolkningar av Hörbergs sånger. Visorna pendlar mellan muntert gäckande till svartaste svart, med en röd tråd av humanism, humor och direkthet.
– Hon hade ett väldigt rakt och okonstlat sätt att skriva och uppträda och prata. Hon väjde inte för svåra frågor. Det finns inga poser, säger Alexandra Sundqvist, som själv är med och läser ur sin bok som en del av föreställningen.
Barbro Hörberg kom från en enkel men strikt borgerlig miljö, som hon ville frigöra sig ifrån. När hon reste ner till Paris under 1960-talet och började skriva låtar, så var hon tämligen ensam som kvinnlig trubadur. Hon fortsatte att utmärka sig när hon kom hem och jobbade som programledare på tv och i radio. I programmet ”Det ska vi fira”, läste hon upp brev från ensamma människor och tog upp ämnen som rasism, i stället för tjo och tjim. En egensinnig människa, och kanske därför tidlös och fortfarande älskad.
– Jag tror att hon håller än i dag för att hon hade en lång startsträcka. Hon gick många år och längtade efter en viss sorts texter som hon inte tyckte att hon fick av de manliga textförfattarna. Hon hade en lång inkubationstid kan man säga, där hon funderade på vad hon ville skriva och hur.
För sångerskan och cellisten Linnea Olsson – en av de som framför Barbros låtar under föreställningen – var Barbro Hörberg en ny bekantskap. Hon beskriver den nyfunna relationen som kärleksfull:
– Jag insåg det i går när jag spelade låtarna att jag verkligen tänkte på henne. Det har inte jag upplevt tidigare när jag har spelat covers. Hon finns väldigt närvarande i föreställningen, säger Linnea och fortsätter:
– Hon har ett rakt sätt att beskriva saker, som ändå blir gripande. Och hon gör det på ett poetiskt sätt. Jag sjunger en låt som heter ”November min vän”, med beskrivningar av frusna fingrar och om att plocka lingon, fast det handlar om något större.
Jag har lyssnat till en av dina egna låtar, ”Weekend”, som har en drastisk humor och som handlar om något vardagligt som inte är så snyggt: en fylla. Det är lite Barbro Hörberg över det hela …
– Absolut. Det håller jag med om. Det är nog något som jag också försöker sträva efter – att beskriva det enkla, men ändå betydelsefulla.
Personligt sätt
Författaren Alexandra Sundqvist tror att Barbro Hörberg har satt avtryck hos kvinnliga textförfattare och musiker genom sitt utlämnande och personliga sätt. Man kan gott vara avig, rolig och deprimerad på samma gång. Och skriva om hemmafruars vardag.
– Hon skrev texter om och för kvinnor på ett nytt sätt. Hon skrev ju musik till många andra artister, till exempel Lill-Babs, där hon lyfte fram det kvinnliga perspektivet så att de inte bara behövde sjunga texter filtrerade genom mäns ögon och känslor. Hon skrev fram kantiga och oborstade kvinnor – de skulle få finnas i sin egen rätt.
Föreställningen ”Med ögon känsliga för grönt” spelas i Umeå på söndag.
