Ideellt till en början

Även journalisten Nana Håkansson flyttar ner i höst. Tillsammans ska de bygga en helt ny organisation och en redaktion. 

– Vi kommer inte ta ut några pengar själva till en början utan först blir det helt ideellt, konstaterar Nana Håkansson som liksom Aaron också ska frilansa. 

Många av de romska rumäner som utvandrat har visat sig vara duktiga på att sälja gatutidningar och erfarenheten ska också kunna leda till att de sedan kan gå vidare till andra jobb. 

– Dessutom är en tidning något man kan använda för att bryta ner fördomar och förändra attityder hos läsarna, det vill säga majoritetsbefolkningen, så det är ett dubbeleggat svärd, säger Aaron.

Romer deporterades

Många av de fattigaste rumänerna är romer och Nana nämner hur -romer i Rumänien hållits som slavar fram tills mitten av 1800-talet och att man under andra världs-kriget deporterade rumänska romer till koncentrationsläger i Moldavien. 

– En anledning till att rumäner kommer vilja köpa tidningen är att de inte vill att romer ska åka utomlands. Man tror att andra ska tro att alla rumäner är romer och vill känna en distans, säger Nana. 

I Rumänien finns en debatt om att de romska EU-migranterna ska ge landet dåligt rykte. Frågan gäller då inte i första hand att fattigdomen i Rumänien blir uppenbar för andra européer, utan fördomar om att romer stjäl saker. 

Hemlöshet kommer inte att vara något kriterium för att få sälja tidningen, många fattiga romer har bostad men äger inte marken den står på och vräkningar är vanligt. 

– Många är heller inte medborgare, de är inte skrivna i sitt eget land och en borgmästare kan få för sig att riva ett område på landsbygden bara för att plocka röster, säger Nana. 

Medan det i Sverige har börjat poppa upp flera mindre gatutidningar vid sidan av de etablerade Faktum och Situation Stockholm, är fenomenet obefintligt i Rumänien.

– Det finns överlag inget magasin som handlar om samhällsfrågor på det sättet som till exempel Faktum, Fokus eller Ordfront gör. Till skillnad från många andra gatutidningar där välgörenhetsaspekten är stor så kommer detta mer att bygga på att rumänerna ska vilja ha den här journalistiska produkten. Det måste vara en jävligt bra tidning helt enkelt, säger Aaron.

Kommer söka lokala reportrar

Både Aaron och Nana talar rumänska, men reportrar kommer sökas på plats. Förhoppningen är att kunna samarbeta med någon befintlig organisation som också kan hjälpa försäljarna med barnpassning medan de lämnar sin by för att sälja tidningen i huvudstaden.

– Det finns ett stort ghetto i Bukarest, men som jag ser det går det inte att starta där för det blir för komplicerat, den sociala situationen är så instabil. Det är skillnad på ett ghetto i en mångmiljonstad och på en by. Det är lättare att jobba med människorna i ett mindre samhälle, säger Aaron. 

I dagsläget återstår att få ihop grundplåten för att verkligen säkra projektet, men Aaron är inte orolig. En stiftelse går in med en större summa och det kommer att säljas sponsorskapspaket i Sverige för att stötta projektet. 

– För att mobilisera pengar snabbt så börjar vi i Sverige. Jag räknar med att det behövs en miljon för att få det att börja flyta. Det ska bli klart i början av hösten och det ser ljust ut. Sedan är tanken att det ska vara självförsörjande ganska snabbt. 

Korruptionen ett problem

Ett omfattande problem i Rumänien är korruptionen. När organisationen Transparency International senast listade korruptionen i de 31 länder som räknas till EU och Västeuropa hamnade Rumänien i botten. Hur det kommer att påverka tidningsprojektet återstår att se.

– Man hamnar i en svår sits om man börjar muta när man också ska göra en tidning som ska synliggöra korruptionen och dessutom jobbar med bistånd som det här delvis finansieras av. De som kräver mutor får vi väl hota att hänga ut som mutkolvar i tidningen, säger Aaron.