– Det gör vi för att det är ett häftigt koncept. Och så är det exklusivt och roligt, säger William Lundgren.
Är det inte bara ett sätt att göra PR på?
– Vi älskar Hisingen och Kville är ett jättespännande område, men det kommer inte dra så mycket folk som till exempel Magasinsgatan. Vill man få hit folk får man göra något unikt och speciellt. Men det är också ett sätt för att folk ska få reda på vad vi gör och få en känsla för vår identitet. Vi jobbar mycket med sinnesupplevelser överlag, som dans, musik, konst, politik och mode. Även i det här rummet vill vi jobba med det visuella, auditivt och i utbildningssyfte – vi vill skapa ett forum där vi kan prata om hållbarhets- och rättighetsfrågor.
Kan man använda konsumtion för att ifrågasätta konsumtion?
– Ja, jag tror att det är jätteintressant. Vi skulle lika gärna kunna vara en lobbyorganisation, men problemet är att man då står utanför och hytter med näven och då lyssnar inte folk. Det finns jättemånga bra intresseorganisationer som ställer de här frågorna, men som inte når ut och kanske har 500 likes på sina Youtubekanaler. Det stannar ofta vid att man informerar och engagerar men så blir man lite frustrerad för att man inte får agera. Vi vill få folk att handla på något sätt.
Hur får man folk att agera?
– Det kan vara genom konsumtion, att man trycker på andra företag eller att man engagerar sig i ett forum. Jag tror jättemycket på att vara ett alternativ i branschen som först är legitimt och sedan kan få människor att lyssna. Vi brukar prata om att vi vill vara ett sofistikerat långfinger. Vi får inte vara för mycket långfinger för då kommer folk inte att lyssna, men vi får heller inte vara för sofistikerade för då finns det ingen mening med att vi existerar. Vi vill skapa ett alternativ för människor som har samma världsbild som vi har. Man är ofta konsumtionskritisk och pratar om systemet i stort, men det är viktigt att det kommer in aktörer som spelar på samma spelplan som andra och visar upp att det också finns alternativ.
Vad skiljer ert klädmärke från andras?
– Om man tittar på likheterna så är uttrycket likt ganska många rent estetiskt. Men vi jobbar med hållbarhetsfrågor och försöker lyfta mänskliga rättigheter högt upp på agendan. Det är superkomplext, men det viktigaste för oss är att gå i bräschen och prata om problemen.
Vad är det ni säljer?
– Vi har 50 procent nyproduktion och det är bara det som är närmast kroppen, alltså t-shirts, collegetröjor och hoodies. De är i ekologisk bomull, återanvänd ekologisk bomull eller i tencel som också är ett naturmaterial. Det som har lite mer kreativ höjd såsom jackor, rockar, kavajer och långklänningar görs bara med återbruk.
Hur gör ni det?
– Antingen är det utvald vintage, alltså att vi hittar vackra plagg. Eller så redesignar vi och syr om existerande plagg. Eller så är det upgrading – du kanske hittar ett spillmaterial eller ett tyg på Röda korset och syr om det till en långklänning så att det får ett nytt liv. Då blir det bara unika plagg. I affärsmodellen ligger att vi inte bara tror på nyproduktion. Jag vet ingen annan som gör det i dag. Det finns aktörer som gör jättebra nyproduktion, såsom Nudie Jeans till exempel, problemet är att de kanske inte vågar lyfta frågorna så mycket. Det har jag förståelse för, de är ganska stora, men vi har inget att förlora. Vi kan bli det branschen behöver, vi kanske inte har lösningar på allt men vi kan i alla fall börja prata om det.
Ska ni föreläsa i butiken?
– Nej, vi kommer prata mycket om produktionsförhållanden och om hur branschen ser ut, men också om det vi tycker är roligt som kultur och uttryck och konst. Vi vill sätta det i sammanhang där det inte är så moralkakigt. Det är ett samtal.
