Sofie Hallberg och Ida Höckerstrand från Karlshamn är vänner sedan länge. Sedan några år tillbaka, då de startade Ångestpodden, är de även kollegor. Idag försörjer de sig på den populära podden och är aktuella med boken ”Vi borde vara lyckliga”. Det finns ett sug efter att prata om det här.
– Vi vill normalisera de känslor som de flesta människor upplever någon gång. Behovet av att påminnas om att ångest är en naturlig del av att vara människa är extra stort idag när vi konstant jämför oss med andra i sociala medier. Man är inte misslyckad för att man mår dåligt, säger Ida Höckerstrand.
En del av livet för många
Det förbättrade samtalet till trots så finns fortfarande i många sammanhang en föreställning om att det väl bara är att skärpa till sig. En enkel tanke för den som inte själv levt med ångest i vardagen, omöjligt för den som mår dåligt.
– Folk älskar att höra om någon som led av panikångest eller depression men som nu har fått bukt med den och mår bra igen. För många är dock psykisk ohälsa en del av livet, även om det kan bli bättre i perioder. Det är inget man kan vifta bort, säger Sofie Hallberg.
I över 200 avsnitt har Ångestpodden mött olika personer och pratat om psykisk ohälsa utifrån olika infallsvinklar – lycka, prestationsångest, olika diagnoser bl a. Tonfallet är för det mesta lättsamt och inkluderande, det allvarliga ämnet till trots. Boken följer samma linje.
– Mycket av det vi tar upp i boken har vi snuddat vid i podden, men nu kunde vi stanna upp och försöka bygga upp resonemangen och infallsvinklarna med faktiska siffror, fortsätter Sofie Hallberg.
Många 90-talister
Samtalen om ångest har fått Ida och Sofie att inse hur viktigt det är att faktiskt prata om allvarliga saker i trygga rum. Det glättiga visar bara en del av livet, och det är viktigt att den andra delen inte upplevs som ovanlig, säger de.
– Man kommer så nära varandra genom att våga prata. Vi har lärt oss att acceptera vår ångest tack vare podden, och har blivit stärkta i att vi aldrig är ensamma om våra känslor, säger Sofie Hallberg.
Boken försöker också besvara frågan: Varför tycks 90-talisterna vara en generation präglad av ångest i högre utsträckning än tidigare generationer? Duon hänvisar till en undersökning som visar att 90-talister är överrepresenterade på landets psykiatriska akutmottagningar – bortsett från de patienter som söker vård för tunga psykiatriska diagnoser som schizofreni eller bipolär sjukdom, där siffrorna är oförändrade över lång tid.
– 90-talisterna söker akutvård för inre stress, oro och en rädsla inför framtiden. Det handlar nog till viss del om den påverkan sociala medier har på oss. Men också samhällets socioekonomiska resurser och hur läget ser ut för unga på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden, säger Ida Höckerstrand.
Nedskärningarna en käftsmäll
Det har blivit svårare idag att slå sig fram som ung i samhället. Att kalla psykisk ohälsa för en trend, bara för att det främst är yngre generationer som lyfter på locket, är dock osmakligt.
– Hur kan man säga att något är på tapeten när man ser självmordsstatistiken och hur många som står i kö till BUP? Var fjärde ung person mår psykiskt dåligt, ändå är de här frågorna inte en del av lärarutbildningen, fortsätter Ida Höckerstrand.
Vad blir då nästa steg? Svaret kommer snabbt: Makthavarna måste ta sitt ansvar. Nyligen gjordes stora nedskärningar i psykiatrin – en käftsmäll för dem som fått hopp, säger Sofie Hallberg.
– I våras var vi på ett evenemang för högstadieungdomar och frågade hur mycket de pratade om psykisk ohälsa i skolan. Svaret var att de inte gjorde det alls. Det behövs alltså stora satsningar såväl i arbetslivet som i skolor och politiskt.
Ämnet borde få mer utrymme i samhällsbudgeten och i skolan, alltså. Men även enskilda chefer har en viktig roll att spela.
– Det är ett samhällsproblem att så många är utbrända eller stressade. Uppenbarligen är något allvarligt fel när så många mår dåligt i ett så modernt land som Sverige. Drömmen är en chef som berömmer den anställda som säger nej, eller som vägrar jobba på kvällar och helger, säger Ida Höckerstrand.
