1. Daniel Ek (Spotify)

2. Jimmie Åkesson (Sverigedemokraterna)

När politiska opponenter nedprioriterar kulturen till förmån för kortfristiga budgetsatsningar visar Sverigedemokraternas partiledare att estetisk agens och kulturpolitisk hållning alltjämt lägger grunden för reell makt. Landets mest kraftfulla kulturminister på decennier. 

3. Filip och Fredrik (auteurer)

Vi anade vart det barkade redan när Svenska Filminstitutets vd Anna Croneman i våras meddelade att ordet “talangutveckling” är missförstått. 

Vem pallar att slösa pengar på tråkiga debutanter som “utforskar” saker, när man istället kan lägga hela den årliga filmbudgeten på att skicka två partyknarkande föräldrar till Hollywood?

4. Erik Haegerstrand (oligark)

Bonnierkoncernens styrelseordförande har ingen Wikipediasida. Men från sin post, och 247 kvadratmeter på Karlaplan, kontrollerar han bland annat samtliga sexton Bonnierförlag samt Dagens Nyheter, Expressen, GT, Kvällsposten, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad och Dagens Industri. 

Jag har absolut inget roligt att säga om den saken. 

5. Johan Holmberg (Ernst & Young)

Storytels revisor lägger årligen sista handen på streamingtjänstens urholkning av litterära värden. Därmed avgör han om det börsnoterade bolagets bisysslor (förlagen Norstedts, Rabén & Sjögren, Tiden, Brombergs Förlag, B. Wahlströms, Printz Publishing, Massolit och Lind & Co) överlever ytterligare ett år eller två.  

6. Karin Svanborg-Sjövall (statssekreterare)

Timbros tidigare VD håller i rollen som Kulturdepartementets egen Steve Bannon ordning på Sveriges "kulturminister" Parisa Liljestrand. Författade redan i fjol, i en vindlande Axess-essä, borgerlighetens eget Project 2025.

7. Sebastian Sjöberg (McKinsey & Company) 

Sverigechef för det globala manegmentkonsultbolaget ger råd åt bland annat regeringskansliet och regionerna. Framför allt sponsrar han Handelshögskolas satsning på litteratur, där landets nästa ledare får chansen att tilldelas en ”skönlitterär certifiering” utfärdad av Handelshögskolan i Stockholm och McKinsey & Co. 

8. Max Elger (Statens fastighetsverk) 

Regeringens trojanska häst i kampen mot kulturen har, något oväntat, blivit Statens fastighetsverk. Istället för att steka samtliga kulturanslag i budgeten har generaldirektör Elger uppenbarligen fått i uppdrag att mångdubbla hyran för snart sagt samtliga offentliga kulturella institutioner i landet. Långsam åderlåtning, snarare än avrättning, är tidens melodi. 

9. Peter Wolodarski (Bonnier B2B)

Den nytillträdde och alltjämt hypokondriske chefen för Bonnier Business to Business kontrollerar med järnhand kulturknuttarna på Dagens Nyheter och Expressen. Jobbet är att se till att de, liksom Wolodarski, inte har några kapitalistiska särintressen. 

10. Gunilla Kindstrand (Kvartal/Svenska Filminstitutet) 

​​Journalist och styrelseproffs. Har under lång tid etablerat sig som nyttig idiot i snart sagt samtliga semipolitiska sammanhang. Den ständiga tungan på vågen, svenska kulturknuttars svar på Pennsylvania, sitter självklart också i regeringens utredning för att ta fram en kulturell kanon.