Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

– Det känns jättebra. Det är verkligen på tiden att det här sker nu. Förberedelserna har pågått i ett år på kvällar, helger och lunchraster och nu är det bara de sista detaljerna kvar, säger Emma Knyckare när ETC Göteborg träffar henne innan festivalpremiären.

Responsen förändrades

När Statement först lanserades berättar Emma Knyckare att hon ofta fick svara på frågor om varför det egentligen behövs en separatistisk musikfestival.

– Det startades ju som en reaktion på allt det sexuella våld som det rapporterades om på festivaler den sommaren, och med en tanke om att det är märkligt att man inte ens ska kunna göra en så ”basic” grej som att gå på festival utan att behöva titta sig över axeln. I början fick jag ofta försvara varför det behövs en sådan här festival och förklara problematiken.

Men sedan hände något som gjorde att de där frågorna tystnade. När metoo-rörelsen gjorde entré under förra hösten förändrades responsen. Att hitta partners till Statement festival blev lättare, då grundproblematiken inte längre behövde förklaras på samma sätt.

– Metoo gjorde att varenda svensk faktiskt började förstå hur stort det här problemet är och att det finns på exakt varje institution i hela samhället. För oss blev det en jätteskillnad. Det var helt plötsligt inte lika ”edgy” och provocerande att göra festival för kvinnor, icke-binära och transpersoner utan mer och mer självklart att den frizonen behövs.

Rättslig bedömning

Helt har dock inte kritiken tystnat, vilket bland annat visat sig på den tillsyn som Diskrimineringsombudsmannen, DO, bestämt sig för att inleda mot festivalen. Totalt är det sju privatpersoner som har anmält Statement, eftersom festivalen stänger ute män. En rättslig bedömning kommer att göras, men vad utfallet blir är än så länge oklart. Tillsynen var något som Emma Knyckare och de andra i arrangörsgruppen inte var helt oförberedda på, konstaterar hon.

– Vi hade nästan räknat med att det skulle komma. Jag är snarare förvånad över att det kom så pass sent, och att det är så pass få som har anmält. Vi får väl se vad DO säger i slutändan.

Kan du förstå kritiken som riktas mot festivalen?

– Självklart, särskilt nu efter att vi har släppt alla artister! Nej men, jag förstår att man vill vara med. Särskilt när man som cis-man är van vid att alltid ha tillgång till samhällets alla ytor. Då är det ju svinkonstigt att man helt plötsligt undanbedes. Men jag hoppas att cis-män kan förstå det högre syftet och använda de två dagarna till att göra något annat. Popaganda, som också har feministisk profil, är ju samtidigt. Eller så kan man åka på Lunds humorfestival. Eller arrangera en samtalsgrupp som är separatistisk för män, där man bara kan vara sig själv och prata utan att känna sig skuldbelagd. Det tror jag är jättegrymt att göra. Någonstans tror jag ändå att de flesta cis-män också vill se en förändring.

Männen får vara i manshagen

Det är inte bara besökarna som kommer att vara kvinnor, icke-binära och transpersoner. Även all säkerhetspersonal, alla företag, alla scentekniker – och inte minst alla artister som besöker festivalen, går under samma kategorier. De enda männen som kommer till festivalen är de som följer med artisterna på deras turnéer. De får dock bara vistas på ett särskilt område backstage.

– Vi kallar det på ett skojfriskt sätt för manshagen. Våra partners från Emmaus Björkå kommer att se till så att männen har det svintrevligt där, berättar Emma Knyckare.

Faktumet att inga cis-män rör sig på området har gjort att många som kanske inte annars går på festival nu kommer att göra det, enligt Emma Knyckare.

– En tant i Kiruna kom fram till mig och berättade att hon nu äntligen skulle på festival för första gången sedan Woodstock. Det känns väldigt roligt att folk känner sig trygga med Statement.

Vad hoppas du att Statement kommer att åstadkomma?

– Frågan är om Statement inte redan har åstadkommit något, men det är svårt att veta vad som är vad. Men jag har i alla fall inte hört någonting på nyheterna om sexuellt våld på festivaler den här sommaren. Och det känns ju jävligt mäktigt i jämförelse med förra året, för då hände det hela tiden. En synergieffekt blir förhoppningsvis också att andra festivaler och bokare inte längre kan säga att det inte finns några kvinnliga artister att boka. För det finns så jävla många. Men framförallt hoppas jag att vi kan skapa en rolig upplevelse under några dagar för de människor som vill, och som behöver det.

Vad ser du själv mest fram emot under festivalen?

– Vi i ledningsgruppen har bestämt att under den allra sista låten på den allra sista konserten, vilket kommer bli ionnalee, så ska vi lämna över kristelefonerna till någon annan och lägga ifrån oss radioapparaterna. Så ska vi bara lyssna på låten tillsammans. Det ser jag väldigt mycket fram emot, säger Emma Knyckare.