Sex, mord, droger. Behövs det fler komponenter i en film? Förmodligen inte, men Rainer Werner Fassbinder slänger för säkerhets skull in en massa annat ändå. Som experimentlusta, dekadens, visuell poesi, (melo)dramatik och sin högst personliga prägel. En kompromisslös provokation som inte liknar något annat.
