BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Dadaisterna ville bryta med den traditionella estetiken och konstidealen. Det var en antirörelse mot den höga etablerade konsten. De protesterade mot dåtidens borgerliga ideal, men också mot ett förljuget och korrupt samhälle där första världskriget pågick som värst, säger intendent Brita Täljedal, samtidigt som en ljudinstallation med kärvt klinkande dadamusik spelas i salens högtalare.
Utställningen ”Dada är dada” på Bildmuseet visar målningar, teckningar, grafiska verk, filmer och foton av de främsta dadakonstnärerna – som Hanna Höch, Max Ernst, Kurt Schwitters, Emmy Hennings och Man Ray. De flesta av konstverken har lånats in från privatpersoner och är aldrig tidigare visade i Sverige. Ett sepiafärgat foto från 1916 visar en av dadarörelsens grundare – Hugo Ball – iförd en märklig pappdräkt, som vida klår Alice Bah Kuhnkes cellulosautstyrsel på Nobelmiddagen. Hugo Ball bars in på scenen på Cabaret Voltaire, eftersom dräkten gjorde honom helt orörlig. Sedan läste han sin dikt ”Karawane”, innan han kånkades ut igen, efter de kärnfulla slutorden:
hej tatta görem
eschige zumbada
wulubu ssubudu uluw ssubudu
tumba ba-umf
kusugauma
ba-umf
Absurt och roligt, men oerhört provokativt för den breda publiken.
– I första hand kom konstnärsungdomar till föreställningarna, men med tiden kom också publik som faktiskt VILLE bli provocerad. Man gick till en dada–cabaret med ruttna ägg och tomater i fickan, eftersom man visste att man skulle få kasta det på dem som stod på scenen, berättar Brita Täljedal.
Dada var inte bildkonst i första hand, utan en performancerörelse – man gjorde framför allt föreställningar och olika typer av provokationer. Dadaattityden – hävdandet! – var störig, präglad av satiriska uttryck, hån mot nationalism, god smak och etablerade sanningar. Den tyske målaren George Grosz, som representeras med flera verk på utställningen, satte i system att skända militärer och politiker. Den franske konstnären Marcel Duchamp var från början målare, men när han anslöt sig till dadaismen hade han övergått till så kallade readymades. Ett av hans mest berömda verk är en flasktorkare, som han köpte i Paris redan 1914. Han ville testa idén att ta massproducerade varor och upphöja dem till konst genom att signera dem.
– Det han ville göra var att utmana vår syn på vad som är konst. Vad är original och vad är kopia? Och han provocerade något så oerhört! Så är det än i dag – när vi har visningar och berättar om Duchamp, så har det hänt att besökare har sagt: ”Nä, alltså, det här gillar jag INTE!”, säger Brita Täljedal.
Dada var också en av de första internationella konströrelserna där kvinnor tog betydande plats. Utställningen lyfter särskilt fram kvinnliga dadaister – de som oftast refereras till som ”flickvänner” eller ”fruar”, men som var självständiga konstnärer som dessutom sprängde alla gränser för vad kvinnor förväntades göra. Sophie Taeuber-Arp dansade inte bara på kabaréer, utan var också målare, skulptör och senare arkitekt. Den extroverta ljudpoeten och skulptören Elsa von Freytag-Loringhoven hävdade att hela hon var ett konstverk, medan Hanna Höch höll en lugnare profil med sina kollage.
– Hon jobbade på ett förlag, där hon skapade handarbetsmönster till tidningar och från det så hittade hon många av sina motiv. Hon blev väldigt medveten om kvinnornas roll i Weimarrepubliken och jobbade mycket med genus i sin konst. Väldigt nyskapande, säger Brita Täljedal.
Som konströrelse spred sig dada mycket snabbt över Europa, men även till USA och Japan. Redan 1923 började den mattas av, men hade då hunnit sätta djupa avtryck med sitt anarkistiska förhållningssätt. I dag räknas dadaismen som en av 1900-talets mest inflytelserika konströrelser. Fortfarande känns verken förvånansvärt moderna och livskraftiga.
– Konstnärerna var ju frustrerade unga som var väldigt kritiska och provocerande, men de var också levnadsglada. De hade jättemycket livslust. De var måna om att inspirera andra, de ville verkligen sprida sitt budskap – ”love, not war!”, säger Brita Täljedal.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
