– Utställningen kommer att ändras tre gånger. Den kommer att växa i och med programverksamheten och den pedagogiska verksamheten, men även ändra innehåll tre gånger. Nu först är det nio verk av Silvia Bianchi. Men sedan, i januari till mars, så kommer det vara memes av Vida Lavén, Alicia Hansen och Sara Thisner. I sista omgången så är det nästan som en solo-utställningen med Amalia Ulman, säger Alida Ivanov.
Med de förändringarna så kommer även tematiken att förändras lite då verken säger olika saker, och säger olika saker beroende på hur de kombineras.
– Förändring är det jag har saknat med utställningar om internetkonst. Internet förändras, men man fångar aldrig det. Men sedan finns det fasta punkter i utställningen med, och det är av konstnärskollektivet 0s+1s. Deras konstnärskap, som handlar så mycket om cyber-feminism i olika aspekter, är lite som en bakgrund till den här utställningen. De har ett arkiv av böcker, texter, videoverk med mera.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Tog namnet från en bok
0s+1s (läses zeros and ones) består av Anna Kinbom, Sonia Hedstrand, Rut-Karin Zettergren och Choterina Freer. Kollektivet utforskar den tekniska historien ur feministiska perspektiv, men även anti-hierarkiska sätt att skapa konst i grupp samt cyberfeminismens förändrade villkor från 1980-talet till i dag.
– Vi startade för fyra år sedan. Vi satte upp en video- och performanceutställning ihop i London- som var baserad på kvinnor inom teknologin. Titeln på den var Zeros and ones, baserat på en bok av Sadie Plant från 1997 med samma namn, säger Choterina Freer, som är kollektivets enda brittiska medlem.
Sadie Plant var en del av rörelsen som kallades cyberfeminism på 80- och 90-talet.
– I olika länder var det grupper av kvinnliga konstnärer som arbetade ihop och var väldigt positiva till den nya teknologin, och hur den kunde främja kvinnor genom nätverk och annat. Så vi tog avstamp i den diskussionen och hur den kunde relateras till vår tid, fortsätter hon.
Kritiserar strukturer
De har alla fyra egna konstnärskap parallellt, men det finns en stark tro på att värna det kollektiva.
– Som konstnärer är vi skolade väldigt individualistiskt, och en del av vårt arbete har blivit att utmana individualismen som är tydlig i konstvärlden och som är förknippad med kapitalismen. Så parallellt med vår feministiska analys har vi en bredare, radikalare kritik mot samhälleliga strukturer, säger Sonia Hedstrand.
I Mozart’s ghost står 0s+1s för en överblick av de efterforskningar de gjort de senaste fyra åren, men de medverkar även med egenproducerade artiklar, musikvideos, ljudverk, bandade diskussioner, hemsidor och videokonstverk.
Speglar samhället
Även om Mozart’s ghost handlar om konst på nätet, så avspeglar nätet naturligtvis vårt vanliga samhälle.
– Det är ju fortfarande en struktur som är baserad på våra samhälleliga strukturer. Där finns näthat, patriarkatet och allt annat. Det handlar om interaktionen vi har med varandra, säger Alida Ivanov.
Hon fick jobbet på konsthallen i mars, och med det ett uppdrag att göra en utställning.
– Det jag fick som önskemål var egentligen att göra en utställning om hacking, utifrån hantverk. Och ... det är inte riktigt min grej. Min referensram om hacking är typ Matrix och några 90-talsfilmer om internet, skrattar Alida Ivanov.
Själva namnet, Mozart’s ghost, kommer faktiskt från 90-talsfilmen ”The net” med Sandra Bullock. Hennes karaktär hittar en diskett med titeln Mozart’s ghost, The Hottest Band on the Internet. Hon upptäcker att den fungerar som en bakdörr till hela internet.
– Det är ju självklart det man vill vara hetast på nätet. Break the internet, säger Alida Ivanov.
Något senare blev hon kontaktad av 0s+1a och då förändrades förutsättningarna för utställningen lite.
– De presenterade ett verk om övervakning och vi började prata om cyberfeminism. Det här var i våras. Så, då blev det en utställning om cyberfeminism i stället. Det är ett 90-talsbegrepp, men som börjar komma tillbaka och är mer och mer på tapeten.
”Handlar om maktstrukturer”
Det finns naturligtvis inga tydliga regler kring vad som skiljer konst på nätet mot mer fysiskt baserad konst. Men Alida Ivanov tycker ändå det finns markörer som visar på skillnader.
– Jag tycker att kollaget är en tydlig särskiljning. Internetkonst härmar på så många sätt hur vi söker och samlar bilder och videos. Att det hela tiden är någon slags ”hoarding” av bilder som man sedan sätter ihop till bild och text så att det får en helt annan mening. Exempelvis memes.
När Mozart’s ghost började- planeras hade #metoo inte -exploderat över världen än. Men självklart finns det många beröringspunkter i en utställning om digital feminism. Flera av utställarna har varit aktiva i olika upprop inom #metoo.
– Det är en jätteviktig fråga då det handlar så mycket om maktstrukturer, precis som den här utställningen, fast på nätet.
Mozart’s ghost öppnar på lördag den 9 december, och finns sedan kvar – och förändras – fram till 15 april nästa år.