Nu har hon förändrats, säger hon.
– Jag blivit äldre och fått två barn, och lärt mig av massor av saker. Det har varit en skumpig resa att hitta en plats där jag trivs och där det är hållbart.
Vi ska återkomma till det.
Tillsammans med journalisten Maria Sveland har Cissi Wallin just pustat ut över en brakfrukost efter gårdagens premiärvisning av dokumentären ”De rättslösa” inför en fullsatt biograf. Snart ska den visas på SVT. Under intervjun vibrerar mobilen konstant av meddelanden och samtal. ”Den var så så bra”, skriver en känd kulturkvinna på Instagram. ”En triumf”, skriver någon annan.
– Jag är helt mörbultad, säger Cissi Wallin. Hon är klädd i svart, men påtaglig mindre piffad än på gårdagens premiärkväll ”Jag fick hyvla av sminket efteråt”.
Hennes hår är nyfärgat: ”Henna-häxan is back. Redo att skalla in höstens alla stormar”, skriver hon på Instagram.
Brutaliserade bröst
Nej, det var långtifrån en självklarhet att få SVT att köpa in ”De rättslösa”, filmen som finansierats genom crowdfounding våren 2021, som en motreaktion mot kanalens egna dokumentär ”Persona non grata” om komikern Soran Ismail.
– Vi var förvånade. Men först av alla hörde Axel Arnö, ansvarig utgivare på SVT dokumentär av sig och var superentusiastisk, berättar Cissi Wallin.
Frågan hon och Maria Sveland ställde sig var tydlig: Varför ägnas så mycket medieutrymme efter metoo åt att låta kända maktmän uttala sig om sina känslor inför att bli anmäld och utpekad för att ha begått sexuella övergrepp? Var är de utsatta kvinnorna? Med ”De rättslösa” ville de ställa sig helt på offrets sida.
”Jag kunde inte amma min första dotter för att mina bröst var så sexualiserade, så pass brutaliserade.” berättar Merly Åsbogård i filmen. Hon utsattes för sexuella trakasserier i skolan, överlevde 16 år som prostituerad och har idag komplex PTSD som hon kommer att få leva med i resten av sitt liv.
I dokumentärens brännpunkt ligger det psykologiska efterspelet efter övergrepp: Skammen. Att förlora sig själv. Att få minnes- och inlärningssvårigheter. Hur svårt det kan vara att ha sex. Allt berättat av kvinnor som blivit utsatta för övergrepp. Vissa utsattes redan i förskoleåldern.
Detaljen som fick klippas bort
I sista sekund kom kravet från SVT om detaljen som måste klippas bort: Ett kollage med kända män som talade ut i vågorna efter metoo. Det kunde tolkas som att de var kopplade till fallen i filmen.
Stämmer det att SVT bara för någon vecka sedan funderade på att stoppa dokumentären helt?
– De har aldrig sagt ”VI STOPPAR DEN”. Men det har kommit inspel och krav, och vi har såklart fått kompromissa. Det finns uppenbart en stor ängslighet i all media efter kritiken mot metoo-journalistiken, säger Cissi Wallin.
Själv håller hon inte med om kritiken mot metoo-journalistiken, men kan förstå att SVT varit nervösa, och att det därför varit oklart i vilken form dokumentären skulle sändas.
– Det har inte varit helt enkelt, men nu är vi supernöjda, säger hon.
Tror du att SVT har varit extra ängsliga för att det är du och Maria Sveland som står bakom dokumentären?
– Det vet jag inte. Men vi vet att männen som känner sig träffade av metoo-initiativet är rättshaverister, de tvekar inte att anmäla och att försöka utöva påtryckningar…
”Blev helgonförklarad”
Men nog fanns det visst fog för oro. Cissi Wallins resa i offentligheten har varit minst sagt turbulent. Från att ha hyllats som en feministisk hjälte under metoo-hösten 2017 kom backlashen: Var det verkligen rätt att hänga ut misstänkta män? Vad hände med rättssäkerheten? Är folkdomstol på sociala medier rätt väg att gå?
Dessutom började Cissi Wallins röst i sociala medier att bli både spretig och hetsig: Ständigt nya punktattacker mot ämnen och personer att piska upp feministiska drev kring.
– Jag tror att stormarna handlade om att jag fick panik av att bli helgonförklarad. Gud vad jobbigt att ha massor av främlingar som applåderar och tror att man är gud! När metoo peakade kom det fram människor och grät när jag handlade på Ica. Det var ju superfint, men jag kände att det blev en piedestal som kom med massor av krav, säger hon.
Enligt Cissi Wallin har hon aldrig varit angelägen om att vara populär.
– Jag tycker att det är jättejobbigt när folk har massor av förväntningar på mig. Jag tänker på den där feministiska ikonstatusen som till exempel Lena Dunham och sådana internationella kändisar får. Ingen kan leva upp till den. Det piskar dig i ansiktet. Sedan finns bara en väg – och den är nedåt.
Så blev det också. Inte minst efter att Cissi Wallin gjort tydligt vad hon anser i transfrågan, att transkvinnor inte är kvinnor på samma sätt som de som fötts som cis-kvinnor.
Här har Cissi Wallin inte backat. Däremot skäms hon för hetsigheten i den feministiska rörelse hon varit en del av. ”Publiken kräver raseri – jag föll för pressen” skrev Cissi Wallin i somras i en uppmärksammad text i Expressen där hon erkände hur hon fick en ledarroll i en ”obehaglig mentalitet på nätet som drog fram vecka efter vecka.”
En text som först mottogs med stor skepsis och snart fick kritik för att den tycktes lägga skulden på publiken. Men Cissi håller fast vid att hon ändrats.
– Nu har jag verkligen taggat ner i sociala medier och tycker att det är väldigt skönt. Jag har vuxit ifrån att bara sitta och tycka. Jag orkar inte. Det är så lätt: ”Vad tycker du om det här?”. Och så blir det en storm därborta, en text där. Man göder maskineriet som inte är på riktigt. Så jag förstår att man har eller har haft den bilden av mig, säger hon.
”Juridik är inte vetenskap”
Nu hoppas Cissi Wallin att hennes offentliga persona inte ska stå i vägen när publiken ser ”De rättslösa” på SVT. Att diskussionen ska handla om det stora problemet: Alla sexualbrottsoffer som inte får upprättelse.
I filmen intervjuas många experter som forskat kring traumareaktioner och vad det sexuella våldet kostar, både sett till individen och samhället i stort. De pekar på samma sak som utsatta kvinnor berättat i årtionden: För att få sin förövare dömd krävs ofta tekniskt stödbevisning i form av skador – trots att långtifrån alla offer får sådana. Som offer förväntas man fortfarande ha gjort motstånd – trots att frozen fright, att bli paralyserad, är en extremt vanlig reaktion vid övergrepp.
Så hur ska sexualbrottslagen ändras?
– Det är inte sexualbrottslagen eller förtalslagen det är fel på, utan hur de tillämpas. Juridik är ju inte vetenskap, utan fullt av tolkningar.
Cissi Wallin låter uppenbart frustrerad när hon säger:
– Vi måste bestämma oss! Ska det vara olagligt att utsätta andra människor för sexuella handlingar utan samtycke? Ja, men det har vi ändå kommit överens om. Då får vi jobba på att stärka upp det och se till att samtyckeslagen fungerar!
Vill du ha en lagstiftning där den som upplever sig som ett offer alltid får rätt?
– Den frågan får jag ofta. Nej, det tycker inte jag. Och en väldigt tvistad variant av den frågan är ”Varför ska vi ens ha ett rättsväsende?” Såhär: Vi har en väldigt konstig föreställning om att just kvinnor är benägna att peka ut män falskeligen i parti och minut. Ingen statistik styrker det. Det är samma lilla procent som det är i andra brott som falskanmäler i sexbrott.
Går det att ställa förtalslagstiftingen mot alla kvinnor som inte blir trodda. Kan man ha en sån typ av relativ lagstiftning?
– Jag tänker att man kan ha en sådan tillämpning. Sverige har 12 fall av förtalsmål som har blivit fällande domar, varav ett är mitt. I noll av tolv fall har man prövat om det som skrevs eller sades kan vara sant. Det är unikt för Sverige. Det som står i domarna är: Det kan mycket väl ha hänt, kvinnans berättelse är trovärdig, hon kan mycket väl ha blivit våldtagen. Men hon ska ändå inte berätta. I och med det säger man att man värderar en trolig förövares integritet högre än brottsoffrets yttrandefrihet. Men samtidigt måste det ju vara rättssäkert. Var ska gränsen gå för en ”ok” uthängning?
– Man måste se det i perspektivet att: Vad har många kvinnor för alternativ? Jag är kritisk till hur förtalslagstiftningen tillämpas, jag är kritisk till att det blir en chilling effect, att budskapet från staten blir: Håll tyst. Rucka inte på den här ordningen. Även om det är sant – berätta inte om vad du har varit med om. Men jag tycker absolut att det ska vara olagligt att ljuga och hitta på saker. För det händer för övrigt ganska ofta att män gör...
Cissi Wallin om …
… förtal:
– Jag skulle kunna förtalsanmäla hur många som helst som har hittat på saker om mig på nätet. Men jag vill inte slösa statens resurser på att jag är lite kränkt. Då kan jag säga: Fuck you. Men det är klart att det är stigmatiserande att bli uthängd som våldtäktsman, men det sker inte så ofta. Det är ganska liten risk att du råkar ut för det om du är oskyldig.
… flytten till Hälsingland:
– Vi har downshiftat, och mycket har att göra med att det har varit ganska hårt tryck, jag kände typ att jag inte kunde andas i Stockholm. Det finns hot. Men de finns överallt, det är snarare att det aldrig är tyst, att det inte finns någonstans. Med min adhd och med allt som hänt de senaste åren i mitt liv behövde jag bryta och byta livsstil. Allt får ett annat perspektiv. ”Nu bråkar de på twitter och skriver att jag är en galen lögnare – igen. Går och ut drevar”. Då går jag ut i skogen. Det kryper under huden på ett annat sätt i stan.
... om kritiken mot henne efter metoo:
– Jag förstår att många blev jätteprovocerade av att media vinklade metoo att handla om 4-5 kända män. Men det riktades ju mot mig. Å ena sidan skulle jag hyllas och älskas och sättas i centrum, å andra sidan blev jag straffad när jag var där. Det hanterade jag skitdåligt. Jag tror inte att jag blev en bättre person av det.
Tidslinje
2011
• Cissi Wallin anmäler en känd medieman för att ha drogat och våldtagit henne. Förundersökningen läggs ner.
2017
• Under metoo-hösten pekar Cissi Wallin ut mannen med namn i sociala medier. Han blir av med sitt jobb.
2018
• Mediemannen anmäler Cissi Wallin för grovt förtal, vilket senare leder till -fällande dom.
2021
• Justitiekanslern (JK) åtalar Cissi Wallin för grovt förtal för boken ”Allt som var mitt” som getts ut på eget förlag.
• Cissi Wallin anmäls för förtal av komikern Soran Ismail, efter inlägg på sociala medier.
