För dig som äter kött och dig som inte äter kött: Raw (2016)
Regissören Julia Ducournau vann nyligen Guldpalmen för bodyhorror-mästerverket ”Titane”. Hennes förra film ”Raw” kretsar kring en kvinnlig veterinärstudent som är vegetarian. När hon blir tvungen att smaka kaninkött på en nollning i skolan får hon plötsligt smak för mer, och det är människokött hon vill ha.
Oavsett din diet lär ”Raw” få dig att tappa matlusten. Biografer har rapporterat om besökare som spydde under visningarna.
För dig som är influencerhäxa: Den onda cirkeln (1996)
Andrew Flemings ”Den onda cirkeln” inspirerar fortfarande Tiktok- generationens häxfans och handlar om ett gäng high school-tjejer som startar en häxcirkel. Att mobba en mer erfaren häxa resulterar dock i att en av dem förlorar alla sina krafter. En nyttig läxa för häxinfluencers som gentrifierar gamla häxtraditioner genom att sälja ompaketerad rökelse till hutlösa priser.
För dig som leker med dockor: Child’s play (1988)
Om ditt barn inte slutat leka med dockor efter säg 12 års ålder kan det vara en bra idé att parkera ungen framför ”Childs play”. Docka med hängselbyxor blir värddjur åt en seriemördare genom perverterad voodoo. Chucky gör comeback i en ny serie 2021 men fortfarande kan ingenting bli lika skrämmande som originalet.
Chucky är ett av de bästa exemplen på ”uncanny valley” — ett livlöst objekt med mänskliga drag som framkallar en känsla av obehag. Det borde vara en bra motivation för att skaffa mänskliga vänner.
För dig som måste ha en ”aktiv semester”: Coming home in the dark (2021)
Om du har svårt att sluta tänka på den där naturleden och känslan av frihet i vildmarken kan debuterande regissören James Ashcroft få dig att frukta allt som heter frisk luft och friskvård.
En familj på hurtig vandringssemester i Nya Zeeland blir lätta byten för ett par beväpnade psykopater som avrättar medlemmar ur familjen framför varandra. Här måste också pappan konfronteras med sitt mörka förflutna. En skräckthriller som öppnar med en chock och fortsätter med en psykologisk terror som stegras i precis rätt tempo.
... och Suspiria (1977)
Dario Argentos ”Suspiria” (inte remaken) kan funka mer som estetisk inspiration till dagens häxor. En expressionistisk feberdröm om en häxcirkel i källaren på en prestigefull balettskola. Larver regnar ned från taket, en schäfer blir förtrollad och biter sin ägare i halsen och häxorna offrar människor till djävulen. Bland annat.