Det ligger lite bröd och frukt i pentryt och en liten lampa lyser upp utrymmet. Det är betydligt varmare än ute i decemberblasket.
Abid berättar att han först kom till Stockholm med fru och barn. Då hade han arbete, men när han blev arbetslös blev han också av med lägenheten. I dag säljer han Faktum. Hans fru Midianca är på plats men ska försöka ta sig till Rumänien dagen efter. Hennes mamma har hand om parets två barn i Rumänien och nu måste barnens mormor operera sina ögon så någon måste ta hand om barnen.
– Sverige är väldigt, väldigt bra. Min son gick tre år och nio månader i svensk skola och han lärde sig mycket. Nu gå han i fyran i Rumänien, men nu har han inte varit i skolan på sex månader. Han kom hem och grät. I Rumänien får barnen ingenting. De har inte ens en toalett, säger Midianca som försöker låna ihop pengar för att ta sig hem till barnen.
Kommer från Rumänien
Alla som bor i husvagnarna kommer från Buzău i Rumänien.
– Det finns många andra från Buzău i Göteborg. Säkert 50, kanske uppåt 70 personer, gissar Abid.
Bristen på arbete har drivit dem att ta sig till Sverige.
– Jag har arbetat i nästan 20 år på byggen i Rumänien, jag vet utan och innan hur man bygger ett hus, men jag hittar inget jobb i Rumänien och kan inte försörja mig. Om jag är här och tigger så har folk hjärta och jag kan försörja familjen, säger Mihail med Abid som tolk.
Om han alls fått tag i något arbete i Rumänien är månadslönen upp till 1000-1500 kronor i månaden.
– Rumänien är en katastrof, det är galet. Här kan jag och min fru få ihop 200 till 250 kronor tillsammans om dagen, säger Mihail och ler när han berättar att han hoppas ta sig hem till jul och krama sina barn.
I den större husvagnen får sex personer plats, i den mindre fyra. I en prydlig hög i ett hörn i soffan ligger filtar och kuddar.
"Vanligt folk hjälper oss här"
Catalins pappa Vladion och bror Claudio kommer också in och sätter sig i värmen. Om en stund ska de dra husvagnarna runt hörnet för att de ska synas och störa mindre.
– Tills nu bodde vi i ”djungeln”. Campade och hade en väldigt dålig situation. Och så fick man fem nätter i månaden på Crossroads härbärge som var bra. Nu när vi har husvagnen har vi inga problem. Det är en väldigt bra idé och väldigt hjälpsamt, säger Catalin.
Catalin och Mihail konstaterar samstämmigt att de hellre åker till Sverige än försätter sig i problem med myndigheterna i Rumänien för att överleva.
– Vanligt folk hjälper oss här. De är annorlunda än Göteborgs stad. Ibland får vi kläder från folk också, säger Catalin.
Skickar hem pengar till familjen
Även systrarna Ionită och Mihael som bor i den mindre husvagnen bredvid kommer in och pratar lite. Ingen tror att läget ljusnar i Rumänien de närmaste decennierna.
– Det är bara en stor maffia i politiken. Alla politiker är korrupta och tänker inte på folket, bara på sina egna fickor, säger Catalin och får medhåll.
Ionită vill stanna i Sverige så länge hon får för myndigheterna. Pengarna hon får över skickas hem till familjen.
– Vad än Göteborgs stad kan hjälpa oss med så är det bra, säger hon.
De fem nätterna i månaden som erbjuds på boendet för EU-migranter är bra, men det blir många nätter utomhus eller i bilar. För dem som inte har plats i husvagn då.
– Om de skulle kunna hjälpa till med fler platser i härbärgen åt människor på gatan så vore det idealiskt. Jag tänker inte bara på mig själv, det är så många som bor på gatan, säger Abid.
Hanna Strömbom
Husvagnar krishjälp för hemlösa
”Så här kan vi inte ha det” resonerade Leif Eriksson och skaffade husvagnar åt hemlösa EU-migranter. Fast platsen där de första husvagnarna ställts anses inte tillräcklig av Göteborgs stad.
Leif Erikssson ville göra något för hemlösa och började med hjälp av tolk prata med Catalin som sålde Faktum utanför en mataffär. Catalin tog med honom till en parkering vid kultur- och musikföreningen Truckstop Alaskas lokaler på Hisingen där hemlösa rumäner flyttat in i en husvagn med trasiga fönster.
– Han hade också visat mig var han bodde. Det var i ett dragigt, kallt och blåsigt betonghål med inte ens jämn mark under en bro ute i frihamnen. Och då kände jag att så kan vi inte ha det. Den helgen hittade jag en husvagn på Blocket som jag köpte för 18500 kr, säger Leif Eriksson.
Säljaren lät honom också köpa en mindre fin vagn för tusen kronor, samt packade med varma kläder.
– Om man bara hittar rätt tror jag att det finns många människor som vill hjälpa till, säger Leif Eriksson.
Leif Eriksson är doktor på institutionen för globala studier och har bland annat hållit i en kurs om hemlöshet. Catalin och fem till har bara hunnit bo i sin nya husvagn i någon vecka då ETC hälsar på. Men samma morgon uppstår problem.
– Jag är förtvivlad. Det är Älvstranden som har marken och bestämmer. De vill att vi ska flytta och jag förhandlade till mig två veckor, förklarar Leif Eriksson för de boende som samlats i en av husvagnarna.
Kommunala Älvstranden Utveckling meddelade att den första husvagnen, den som stod på plats innan Leif Eriksson köpte två till – såg skräpig ut och måste bort.
El och duschmöjligheter
När den ideella föreningen Truckstop Alaska först insåg att människor flyttat in i på parkeringen valde de att bjuda på el och duschmöjligheter. Företrädare för föreningen är också upprörda.
– Det är så löjligt för i vårt kontrakt med Älvstranden står att de ska stå för städningen av marken utanför och det har de inte gjort. Däremot har romerna städat och gjort jättefint. Det har stått några fula mopeder sedan början som Älvstranden inte städat bort men det känns som att de vill städa bort de ”fula människorna”, säger Jonis Westling.
När ETC ringer Älvstranden Utveckling heter det inte längre att husvagnarna måste bort den 18:e december – inte om en dialog upprättas.
– Husvagnarna står på mark som inte tillhör Truckstop Alaska. Vi tog kontakt och sa att de får inte stå där för ni har inte frågat om lov. Vi kände inte till att det var ett projekt för hemlösa, säger VD Lena Andersson.
Hon tycker att situationen är komplicerad och att bristen på till exempel toaletter gör att lösningen inte håller i längden.
– Vi kommer inte slänga ut någon om det är människor i behov. Det vi förväntar oss är att man frågar om lov och tar en dialog med oss. Vi har ett fastighetsägaransvar. Vi har en social ambition med det vi gör men man pratar med oss innan, säger Lena Andersson och tillägger att ingen kommer dra ur elsladdar eller frakta bort vagnarna under julen.
Så de som bor i husvagnarna kan räkna med att händer inget innan jul?
– Om den informationen jag har i dag stämmer. Men jag förväntar mig att de som är ansvariga för detta kontaktar oss. Det är det viktiga just nu. Och att man är öppen att ta en diskussion att ta hjälp av de resurser som finns i staden för att göra en mer långsiktig lösning. Jag är dåligt insatt i vad det finns för resurser för de här frågorna. Det heter ju att det ska inte finnas någon som inte har någonstans att bo och ligger ute och fryser.
Det gör det. Det ligger många EU-migranter ute och fryser i dag
– Det är för jäkligt. Ingen ska ligga ute och frysa i Göteborg på vintern, så ska det inte vara.
Hanna Strömbom
