Hemma i lägenheten syns tydligt att underhållningsformen är mer än ett jobb – det är en livsstil. Här trängs peruker, glamourösa klänningar, fjädrar och glitter och vid sminkbordet ligger Linns, eller Lady Rivets, egengjorda tassels prydligt uppradade. De signifikanta tofsarna som täcker bröstvårtorna och som, av den skickliga dansaren, kan snurras åt olika håll.
– Jag har alltid tyckt om burleskens estetik och när jag såg det första gången kände jag ”Wow, det är detta jag har sökt men inte haft namn på”.
Ifrågasätter slutshaming
Lady Rivet är hennes persona på scen. Många som dansar har en roll som de går in, i men Linn menar att som Lady Rivet är hon sig själv upphöjt med tio. Det viktigaste i en burleskshow är enligt henne att kunna vara ett sexuellt subjekt i stället för objekt. Slutshaming, när (vanligtvis) en kvinna beter sig på ett sätt som av tradition inte ses som lämpligt ur ett sexuellt perspektiv, är något som Linn ifrågasätter.
– Varför har en kvinna tappat sitt värde om hon gör detta? Man ska som kvinna alltid tänka på hur man klär sig och för sig för att passa in, men det är frigörande att få vara en sexuell varelse – så länge man gör det för sig själv och inte för någon annan.
Burlesk handlar också om att förmedla att alla kroppar är okej. Det spelar ingen roll om du passar in i den stereotypa normen eller inte – alla sorters kroppar får utrymme. Och alla måste få göra vad de vill med sin kropp på scen utan att någon ska ta på dem.
– Burlesk handlar om människor som får ta plats – alla slags kön, inte bara kvinnor, och det är läkande. Att se kroppar på det sättet är starkt. Det visar att jag tycker att min kropp är okej och jag hoppas det gnider av sig på dig så att du kan känna det också, säger hon.
I sina workshopar och den kurs hon håller på Medborgarskolan får deltagarna lära sig grunderna i burleskdans. Linn har på kort tid sett hur de som är med släpper garden, tar för sig, och känner sig mer och mer hemma i sina egna kroppar. Tanken på en fortsättningskurs och även en till nybörjarkurs finns.
En typ av performance art
Det är den typ av burleskshower som hölls på 1930– och 40–talen som har utvecklats till striptease och Linn menar att det finns likheter och skillnader däremellan.
– Burlesk är mer en typ av performance art, medan striptease har en annan intention bakom, och en annan typ av publik.
Går inte burlesk ut på att behaga den manliga blicken på samma sätt som striptease?
– Det är inte syftet. Tanken är att folk ska uppskatta det som händer på scen, men jag har inte en tanke på att behaga någon när jag koreograferar ett nummer. Jag vill vara sexig för att jag trivs i det. Jag har nog för mycket jävlaranamma för att behaga den manliga blicken. Om någon sedan blir upphetsad av det som händer på scenen så är det fine, så länge personen inte tror sig ha någon som helst rätt till ens kropp.
Vad får du ut av att uppträda?
– Det är min stora passion. När jag gick musikalutbildningen var jag inte den bästa sångaren eller dansaren, men jag är en hell of a showgirl. Det har jag alltid känt och fått höra. Inom burlesken kan man komma in som man är. Du behöver inte vara den bästa dansaren, och jag uppskattar väldigt mycket att allt kommer från en själv, från koreografi till låtval.