De senaste åren har många märkt att biofilmerna har blivit längre och biopubliken har börjat vänja sig vid det. Från att reagera på att Sagan om ringen-filmerna var runt tre timmar långa går vi nu med på att en stor del av de nya långfilmerna håller på i mellan 2,5 och tre timmar.
Enligt filmdatabasen IMDB – vars databas innehåller filmer från hela världen, oavsett budget – syns egentligen inga märkbara skillnader på filmernas längd idag jämfört med på 70-talet.
Tittar man dock på stora Hollywoodfilmer, som bland annat tidningen Business Insider har gjort, ser man att de ofta är minst 20 minuter längre än sina föregångare på 90-talet.
SF klagar – trots prisökning
Thomas Runfors, informationschef på SF Bio, berättar att han upplever att det finns en klar trend, att biofilmerna är längre nu än de brukade vara.
– Det var länge sedan vi kunde ha visningar mellan sju och nio på kvällen, när de var ungefär 1,5 timme långa. Nu är tendensen att många fler filmer är längre, många är mellan 2,5 och tre timmar.
Thomas Runfors menar att det innebär höjda kostnader för SF.
– Det betyder ju att personalens arbetsdagar blir längre, de får jobba senare kvällar för att vi ofta vill få in mer än en visning. Tidigare kallade vi en tretimmarsfilm helaftonsfilm, men så är det inte längre. Så det blir ju dyrare för arbetsgivaren med ob-tillägg och sådant.
Å andra sidan har biljettpriserna på bio ökat enormt enligt en undersökning Aftonbladet gjorde tillsammans med SCB tidigare i år. Biopriserna har ökat med 70 procent de senaste 20 åren, nästan tre gånger så mycket som den genomsnittliga prisökningen på varor och tjänster.
Måste erbjuda upplevelse
Thomas Runfors säger att längden på filmerna är en del av anledningen till att priserna har skenat.
– Men det är en fri marknadsprissättning egentligen. Vi har en grundnivå och sedan kan priset påverkas av längden, huruvida den är i 3D, hur populär vi tror att den kommer att vara och ett gäng andra faktorer. Prissättningen är inom ett spann, men vi kan ta lite mer för biljetten till en film som Interstellar än till en film som Boyhood, som är lika lång, men som vi kanske behöver uppmuntra fler människor att se. Olika filmer värderas olika.
Christina Jeurling, journalist och redaktör, tror att filmerna är så långa för att filmstudiorna, speciellt i Hollywood, försöker hitta sätt att få folk att fortsätta gå på bio.
– Idag är det väldigt lätt att se nya filmer hemma, så många ser det som en större upplevelse när de väl går på bio. Det måste vara annorlunda på bio, annars kan man lika gärna se filmen hemma.
Att så många filmer även använder sig av 3D är en del av samma tankesätt, tror Christina Jeurling.
– Både biograferna och de som gör filmerna måste få upp priserna. Samtidigt som ett biobesök ska ha någonting extra, vara som en händelse, locka in folk på nya sätt, så kostar det mer både att göra och att titta på filmer.
Scorsese gillar supersize
Hon säger också att det känns lite finare för många som gör långa filmer.
– Oscarsbidrag, speciellt de senaste åren, är ofta väldigt långa, så det finns en känsla att korta filmer tas på mindre allvar. Sedan tror jag att det handlar om ego – det är ofta samma regissörer, som James Cameron och Martin Scorsese, som känner att de kan och vill göra så mycket som är stort, supersize och långt.
Hon tror dock att det kanske bara är en tillfällig trend och säger att hon inte kan se att det handlar om ett nytt berättargrepp inom filmen.
– Det är fortfarande många som klagar på filmer som aldrig tar slut, eller som verkar ha elva olika slut efter varandra, men man har vant sig, till och med barnen har vant sig. Men det kanske är tillfälligt, ett sätt för biofilmerna att särskilja sig från det vi tillbringar mer tid med, som att titta på 30-sekunders Youtube-klipp.