En blixt slår ner i familjen Malaquias hus. Föräldrarna dör omedelbart men de tre syskonen Nico, Julia och Antonio klarar sig. Efter den tragiska olyckan skiljs de tre syskonen åt – Nico, den äldsta i syskonskaran, börjar arbeta på kaffeplantagen, medan Julia och Antonio skickas till ett barnhem i staden. Berättelsen om de tre syskonen är Andréa del Fuegos debutroman, och förlänade henne litteraturpriset Prêmio José Saramago, som tilldelas unga portugisiskspråka författare.

– Det tog mig sju år att avsluta den här romanen, som skildrar min familjs historia på den brasilianska landsbygden under början av 1900-talet, berättar Andréa. 

– Min mormors föräldrar träffades av blixten, precis som föräldrarna i boken, men barnen, det vill säga min mormor och hennes syskon, överlevde och blev föräldralösa. Efter allt som hände var de tvungna att finna tillbaka till den identitet de hade innan olyckan, men som aldrig mer blev sig lik.

Andréa berättar att arbetet med boken började efter att hennes mormor gick bort och hon kände en längtan efter att söka efter hennes förflutna. Hennes mormors bortgång var Andréas första konfrontation med döden, något som rubbade hela den värld som hade cirkulerat kring henne tidigare.

– Det innebar en psykologisk bugg i hela mitt system, och var något som dominerade så mycket att jag bara kunde hantera det genom att skriva. Det var det boken gjorde i min intima sfär – den gav tillbaka det som den naturliga livscykeln plötsligt hade tagit bort, gav mig kontinuitet och lämnade ett enormt avtryck i mitt liv.

Berättelsen skildrar även det hårda livet på den fattiga brasilianska landsbygden under början av 1900-talet, något som författaren menar är en del av Brasilien som internationella läsare aldrig skulle kunna lära känna eller ta del av, eftersom den verkligheten knappt existerar längre.

– Det viktiga med min bok, förutom att den är viktig för mig eftersom den handlar om mina förfäder, är att den visar en dimension som aldrig mer kommer att levas i, och skildrar en isolerad region på landsbygden som redan idag är frånkopplad resten av världen.

Andréa del Fuego beskriver själv sitt författarskap som en viss realism blandat med delvis det urbana livet i storstäderna, delvis det enklare livet på den brasilianska landsbygden, som hon menar är en livsstil och verklighet som sitter i den brasilianska ryggmärgen. Sedan hon fick det prestigefyllda José Saramago-priset har hennes författarskap uppmärksammats allt mer, och nu ser hon fram emot att få visa upp romanen inför en ny publik – den svenska.

– Bokmässan är en hyllning till böckerna och litteraturen. Jag hoppas att jag ska få lära känna de svenska läsarna, lära mig mer av dem och utbyta erfarenheter, säger hon om bokmässan.

Tillsammans med författaren Vanessa Barbara kommer Andréa del Fuego att medverka på Internationell författarscen i Stockholm.

– Det är en fantastisk möjlighet och tillfälle att prata om våra böcker för nya läsare. Jag hoppas att min bok tas emot med ödmjukhet, och att den ska väcka nyfikenhet bland de svenska läsarna.