– Men det är viktigt att förtydliga att pjäsen inte handlar om honom. Berättelsen skulle kunna utspela sig i vilken mindre stad som helst. Det sexuella våldet har tyvärr inga geografiska eller kulturella gränser, säger hon.
Normaliserat våld
Maria Sveland har jobbat länge med frågan om mäns sexuella våld mot kvinnor i sitt journalistiska och litterära arbete. Att skriva en pjäs om ämnet kändes självklart. Hon kontaktade Länsteaterns dåvarande chef Mats Lagerlöf som beställde ett manus.
Genom att vända på perspektivet och låta kvinnor slå ned oskyldiga män vill Maria Sveland blottlägga strukturer i vårt samhälle som tillåter att mäns sexuella våld mot kvinnor kan fortsätta år efter år. Ett våld som skildras flitigt inom konst och kultur, medan kvinnliga förövare är lätträknade.
– Mäns våld mot kvinnor är så normaliserat att vi knappt reagerar. Dagligen möts vi av nyheter som handlar om en kvinna som har blivit överfallen, våldtagen eller mördad. Det är jätteproblematiskt att vi lever i en värld som pratar om mäns våld som om det var ett naturfenomen som inte går att påverka, säger hon.
Friheten stryps
Men i Befrielsefronten är det alltså en grupp kvinnor som överfaller slumpvis utvalda män. De agerar i frustration, för även i pjäsen skakas Örebro av en serie överfallsvåldtäkter. Som förblir olösta. Och så länge gärningsmannen går lös stryps friheten för stadens kvinnor. De törs inte röra sig fritt av rädsla för att bli nästa offer.
– Jag leker i fantasin med tanken på vad som skulle kunna hända om feminister tar till våld. Feminismen är den mest optimistiska frihetsrörelse jag känner till. Andra politiska frihetsrörelser som exempelvis ANC och medborgarrättsrörelsen har till sist kommit till en punkt där de har ansett att protester inte längre räcker för att få de mänskliga rättigheter de kräver. Då har det bildats falanger som har tagit till våld. Jag tycker egentligen att det är konstigt att feminismen aldrig har kommit till den punkten, säger Maria Sveland.
Regissör är Sara Giese, som har regisserat flera föreställningar tidigare på Länsteatern. Bland annat Ingvar som hyllades av publiken och recensenter.
– Maria och jag började jobba med Befrielsefronten för två år sedan, men det kom andra saker emellan så arbetet har dragit ut på tiden. Det känns jättespännande och kul att pjäsen blir av nu, säger hon.
Flera sångnummer
Under tiden hann Maria Sveland skriva boken Befrielsen på samma tema, även om handlingarna inte är identiska. Sara Giese är medveten om att pjäsens handling har rört upp känslor i Örebro i spåren av Eliassons dåd, men hon bor i Stockholm har inte följt den debatten.
– Men pjäsen handlar ju inte om honom.
Trots pjäsens våldsamma tema innehåller pjäsen flera sångnummer med kör.
– Vi frossar inte i brutalitet utan har valt att nämna oss de samhällstrukturella mekanismer som våldtäkt börjar i med hjälp av humor, allvar, värme och sång, säger Sara Giese.