– Att bara berätta rätt upp och ned om utvecklingen på aktiemarknaden skulle inte bli så himla kul, tänkte jag – inte att skriva, och kanske inte att läsa heller. Alternativet var att belysa utvecklingen genom någon annans ögon, berättar Bursell när Dagens ETC träffar honom.

Utvecklingen, datoriseringen, som beskrivs i Risk ägde rum ungefär mellan början av 90-talet och finanskrisen 2007–2008. Det tog alltså tid innan datorerna fick sitt totala genomslag.

– Jag tror att det tar väldigt lång tid för nya fenomen att slå igenom. Dels har massor av investeringar gjorts i det gamla sättet att arbeta, det kanske man inte bara vill kasta överbord. Sedan gör folk saker på gammalt sätt av hävd. I det här fallet var ju bankerna en bromskloss som stod i vägen för utvecklingen genom att stänga ute aktörer som ville göra saker på ett annat sätt.

 Vad har det egentligen betytt att finansmarknaden digitaliserades?

– Jag ser det som att världen har blivit mer integrerad. Finansmarknadens uppgift är ju i någon mån att utgöra en mekanism som kanaliserar folks sparande till de projekt i samhället de gör störst nytta. På 1800-talet var det här en lokal mekanism eftersom information inte kunde färdas snabbt över stora avstånd. I och med telegrafens genombrott kunde informationen plötsligt spridas globalt, och i den bemärkelsen har datoriseringen egentligen bara bidragit till att kommunikationen har blivit snabbare och enklare.

Gör tillgängligt

Datoriseringen av finansmarknaden har också gjort det enklare och billigare för vem som helst att köpa aktier och flytta pengar, säger Bursell.

– Vid ingången av 1980-talet betalade man 0,45 procent i avgift till banken på en aktieaffär. I dag kan man få det gratis. I början av 1990-talet kunde du betala flera procent i avgift till banken för att spara pengar i utlandet, i dag kan du få samma tjänst för några tiondels procent. Mellanskillnaden är pengar som har flyttats från bankerna till pensionssparare och privatpersoner. 

Att skriva Risk har varit en lång process, berättar Jacob Bursell, mycket längre än han hade räknat med.

– Det svåraste tycker jag ändå var det dramaturgiska, att få till det så att det var någorlunda intressant att läsa. Att beskriva aktieaffärer och strategier kanske är lätt att göra för någon som är väldigt initierad, men för att göra det lite mer tillgängligt, vilket jag ville göra, var det lurigt.

Folk blir lätt avskräckta av ekonomi och finans, tror Jacob Bursell, och det är farligt.

– Det finns ju ett skäl till att sms-låneföretag växer fram eller att det dyker upp företag i PPM-systemet som lurar folk. Allt det där händer för att det är möjligt, för att folk utnyttjar att andra inte riktigt förstår exempelvis hur viktig avgiften är för de som sparar i fonder. Eller inte kan skilja på fonder och aktier. Det saknas grundläggande kunskap, och det hade inte behövts så mycket för att folk skulle vara bättre skyddade än de är idag.