I ”Tionde våningen” har Jorinde blivit ensam kvar i familjens lägenhet. Hennes mamma har träffat en ny kärlek och flyttat till USA för att leva med honom. Hennes pappa är deprimerad och har dragit sig tillbaka till sommarstugan på en ö.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Jorinde går på gymnasiet och kämpar dessutom med de vardagsbekymmer som vuxna normalt tar hand om. Hon försöker få en knaper hushållskassa att räcka till, måste komma ihåg att köpa nödvändiga saker som tandkräm och tvättar hon inte själv så finns det inga rena kläder att ta på. Till detta kommer hålet av ensamhet, där hon tänder en lampa innan hon går för att inte komma hem till en mörk lägenhet.
Utåt sett håller hon däremot upp en mask, som mest handlar om att skydda sig själv och sin familj från andras kritik.
– Att erkänna att hennes mamma har flyttat från henne, är som att säga att hon inte är älskad, säger Christina Herrström.
Skyddar pappan
Det som är bokens huvudtema är relationen mellan Jorinde och hennes pappa.
– Det är en relation som många barn kan uppleva, där unga känner att de måste ta ansvar för vuxnas känslor. I det här fallet beror det på att pappan är nere och övergiven, men det kan lika gärna handla om missbruk och andra problem, säger Christina Herrström.
Den verklighet som Christina Herrström beskriver i ”Tionde våningen” har inspirerats av vad hon själv upplevde som ung. Hennes egen mamma flyttade, likt mamman i romanen, till USA och hennes pappa valde efter skilsmässan att bo på annat håll. För Christina Herrström handlade det dessa år mycket om att hon ville hjälpa sin pappa att komma på fötter igen.
– Det är en historia jag har burit med mig, genom livet och velat skriva om, säger hon.
I Christina Herrströms fall ledde de erfarenheterna till att hon som mamma har varit mycket noga med att finnas där för sina barn, i alla deras åldrar.
– Alla vet att barn behöver sin föräldrar och att det behovet återkommer när man är vuxen. Men det är som om många tror att tonåringar inte har det behovet. Fast det har de ju, de kan bara inte låtsas om det, säger hon.
Mötte psykopat
Christina Herrström har varit en produktiv författare. Men en rad olycklig händelser har lett till att det blev ett glapp på några år, då hon inte publicerade något. Under den tiden glappet bestod har hon behandlats för cancer och förlorat sin pappa. Men hon har också gått genom en uppslitande händelse där en psykopat nästlade sig in i hennes liv och lyckades beröva henne på både bostad och pengar.
– När jag träffade honom var han och hans son hemlösa. Min fyrarummare skulle stå tom under sommaren, och eftersom jag är en medmänsklig person så lät jag dem flytta in. Sedan blev jag inte av med honom, berättar hon.
Det som hände var uppe för rättegång och mannen dömdes till tre års fängelse för bedrägeri. Mannen har överklagat domen, så fallet är inte avslutat ännu. Men för Christina Herrströms del finns det en fortsättning som inte handlar om juridik.
– Det är det min nästa bok kommer att handla om. Det finns många psykopater runt omkring oss och har man väl hamnat i deras händer så är det lätt att råka väldigt illa ut, säger hon.
Ebba och Didrik
”Tionde våningen” är Christina Herrströms andra roman efter de svåra åren. Hennes ungdomsroman ”Tusen gånger starkare” som kom 2006, filmatiserades, sålde i över 100 000 exemplar och blev nominerad till Augustpriset.
Med ”Ebba och Didrik”, som först gick som tv-serie och sedan kom ut i bokform på 90-talet, bidrog hon till att göra Ebba till ett av landets mest populära namn på nyfödda flickor. När serien skrevs var namnet tvärtom något bara äldre kvinnor bar.
I ”Tionde våningen” heter huvudpersonen Jorinde. Det var ett möte vid en filmfestival, där Christina Herrström presenterades för en kvinna med just det förnamnet, som den litterära Jorinde började födas. Att de personer hon skriver om har ett namn som sticker ut och tilltalar fantasin är nämligen ett måste för Christina Herrströms författande.
– Jag kan inte ta ett namn som är väldigt vanligt. Det blir för mycket markkontakt så, förklarar hon.
I dag finns det nio kvinnor i landet som heter Jorinde. Något som boken som boken ”Tionde våningen” kan komma att ändra på sikt.