En stor ära, men Dan Josefsson tackade nej till att ta emot priset, berättar han när vi träffas i tv-husets café, ett par våningar från hans nuvarande arbetsplats på Dokument inifrån.
– Det var ett jobbigt beslut att ta. Två av mina största förebilder, Göran Skytte och Jan Guillou, hade fått priset 1984. Jag närde en dröm om att jag också skulle få det. Men jag hade skrivit i ETC om hur Bonniers strypt distributionen för ETC och andra konkurrenter och gjort det svårt att nå ut. Att då skriva en text som inte alls når ut till tillräckligt många människor och sedan ta emot 50 000 kronor i prispengar för den av samma aktör som kontrollerade distributionsmonopolet kändes ruttet, säger han.
Då hade det gått fem år sedan han skrev ett ”smörigt” brev till chefredaktör Johan Ehrenberg vars texter han läst och läst och läst om igen som tonåring hemma i Halmstad. Alla nummer av ETC-magasinet ligger fortfarande nedpackade i papperskassar på vinden.
– Jag hade precis sagt upp mig från SVT när jag råkade se att ETC sökte en redaktör till CD-rom-tidningen Interface som Johan hade startat och som getts ut i två nummer, berättar han.
Han fick jobbet, men nästan direkt stod det klart att Interface saknade alla förutsättningar. Det blev inga fler nummer.
– Tidningen var svindyr och väldigt få människor hade datorer som var snabba nog för formatet, eller ens en CD-rom-spelare. Så jag fick börja skriva för magasinet istället, vilket jag tyckte var fantastiskt. Det var egentligen i den förhoppningen jag hade sökt tjänsten, berättar Dan Josefsson.
”Hade stilen i ryggmärgen”
Trots att han bara hade en halv journalistutbildning, en handfull frilanstexter och ett år på SVT i ryggen skrev han fullfjädrade ETC-texter från start, bland annat om journalisters svarta städerskor och en hel del mediekritik.
– Jag hade läst ETC så länge att jag hade stilen i ryggmärgen. Att jag halkade in på mediekritik berodde bland annat på att det absolut roligaste jag hade läst var ETC:s falska utgåva av Expressen, så kul, så enormt fräckt att göra!, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Han var också ny i branschen, ännu inte hemmablind, och kritisk till det mesta. Det blev fler och fler artiklar, ETC växte igen efter några års tynande tillvaro. På vägen hade han lärt sig konsten att komma till skott.
– Johan körde en del drastisk skrivcoachning, inget finlir. ”Papper i maskin!” sa han när jag brottades med dåligt självförtroende och skrivkramp. Det var ett bra sätt att hantera prestationsångest, som jag har med mig än idag, bara kör, säger han.
2000 slutade Dan Josefsson på ETC efter att Johan Ehrenberg lagt ned tidningen.
Han packade ihop sina grejer och inledde en framgångsrik karriär som frilans med flera uppmärksammade och prisbelönta dokumentärer och böcker på meritlistan. Av det vacklande självförtroendet syns inga spår, tvärtom ger han intryck av att ha ovanligt gott förtroende för sina egna förmågor. Han medger, helt naturligt och utan åthävor, att han åstadkommit en hel del bra och viktig journalistik.
– Jag fick Stora journalistpriset igen för boken och SVT-dokumentären Mannen som slutade ljuga, om Thomas Quick och behandlingsteamet bakom honom. Juryn kunde knappast låta bli att nominera det jobbet, det var för jävla bra om jag får säga det själv. Det är det bästa jag har gjort, säger han.
Den här gången valde han att ta emot det.
– Jag tänkte tusen varv hur jag skulle göra, men jag fick priset tillsammans med Jenny Küttim, som var medproducent till dokumentären. Om jag hade tackat nej så hade allt fokus hamnat på mitt ställningstagande, och inte på henne som jobbat hårt och var värd priset. Hon hade ingen anledning att tacka nej, säger han.
Hur skulle du beskriva hälsotillståndet för journalistiken idag, 2016?
– Inte minst i mediebranschen finns illusioner om att det var bättre förr, men om man verkligen sätter sig ner och granskar det som görs så inser man att kvaliteten blir bättre och bättre. Verktygen för att bedriva journalistik har blivit kraftfullare och det finns mycket ackumulerad kunskap. Men den ambitiösa journalistiken syns allt mer i specialtidningarna, den finns inte så ofta i DN längre, även om de skulle kunna göra många fler tunga reportage och avslöja nya verkligheter, säger han.
Istället har journalistiken i allt högre utsträckning kommit att handla om att förhålla sig till vad andra har gjort – kombinerat med ”ett helvetes tyckande”, menar han.
– Problemet är att till syvende och sist så styrs kvaliteten på det offentliga samtalet av hur mycket ny kunskap som flödar in. Och då måste någon jävel sitta och läsa dokument och statliga utredningar för att vi ska ha något att tycka om. Och där är det för litet inflöde, säger han.
Du definierar dig som vänster. Hur påverkar det dig i ditt jobb?
– Jag vill rapportera sånt som är sant. Att vara vänster kan betyda att man ställer frågor som andra inte ställer, men att hålla på med ideologisk propaganda och ge anhängarna för en sak halvlögner till stöd för sin uppfattning är bara destruktivt, säger han, innan det är dags att ta trapporna upp till redaktionen på Dokument inifrån igen.
Drivkraften att fortsätta avtäcka okända verkligheter är lika stark som tidigare, idag på SVT, imorgon, vem vet, men det var åren med ETC som definierade honom som journalist, menar han.
– Det är ingen överdrift, könsbytesnumret och Johans texter om samhällsekonomi läste jag om och om igen. Vi har haft våra duster, och skrikit på varandra så att saliven sprutade, men den första journalist som verkligen berörde mig var Johan Ehrenberg, säger Dan Josefsson.
Dan Josefsson om...
... att jobba som journalist:
– När ämnet är valt gäller det att närma sig det som en forskare, kompromisslöst, utan att färgas av egna ståndpunkter. Annars blir det förljuget och tråkigt.
... behovet av fler journalister:
– Journalister är som robotgräsklippare. Samhället är extremt komplext, och det behövs många som sliter med sina specialområden för att man tillsammans ska lyckas täcka in tillräckligt stora områden.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
... sponsrade nyheter och ett övermått av tyck-journalistik:
– En läskig framtidsvision som redan i viss mån är här.
... att lära sig skriva:
– I början imiterade jag Johan Ehrenberg och Göran Skytte som skriver på kvällstidningsvis, enkelt, slagkraftigt, känslosamt och med ett slags frustande indignation i texten. Det där gillade jag. Men med åren har jag blivit mer nyanserad och insett att det gör texterna starkare.
... om att journalistik måste få kosta:
– Quick-boken tog två års heltidsarbete. Det är den tid det tar att gå på djupet oavsett hur effektiv resten av industrin har blivit.
... journalistikens möjligheter att göra skillnad:
– När journalistiken tappar resurser går vi miste om mycket vi inte visste att vi behövde veta. Ta kirurgen Paolo Macchiarini som exempel, vem kunde säga att vi behövde ett sådant reportage som Bosse Lindquist på Dokument inifrån gjorde? Men reportaget gjorde att fler förstod vad som faktiskt hänt och nu har 14 utredningar om fallet och situationen på KI inletts.
... att ETC firar 40 år:
– Det är kul att tidningen fortfarande kommer ut, som dagstidning. Och häpnadsväckande vilka höga delningstal den har på sajten.
