Scenen är hämtad från ”Battle of the sexes”, en biopic om Billie Jean King (Emma Stone), en idrottskvinna som ställde krav. När det inte blev någon höjning samlade hon några av sina bästa motspelare och startade en egen damtour utanför det amerikanska tennisförbundets regi.
Självutnämnd mansgris
Filmens slutmål är en plojig uppvisningsmatch 1973 mellan Billie Jean King och den tidigare manliga världsettan Bobby Riggs. King var vid tidpunkten 29 år och femfaldig Wimbledonmästare.
Bobby Riggs var 55 år men fortfarande ett välkänt namn i tenniskretsar och trivdes i rampljuset. Han skapade sig en persona som en plump motståndare till kvinnlig frigörelse, kallade sig själv mansgris och lovade att besegra vilken damspelare som helst.
Efter att Riggs faktiskt slagit den dåvarande ettan Margaret Court antog King utmaningen, motvilligt men hon har även sagt att hon älskar underhållning. Sponsorpengar rasade in – det viktigaste för den spelberoende Riggs – och medierna döpte spektaklet till “Battle of the sexes”.
Matchen är än i dag den mest sedda amerikanska tennismatchen någonsin och trots att den sportsligt var helt betydelselös fick den stor symbolisk vikt utanför banan.
Billie Jean King är en legend inom tennisen, hyllad som spelare och för sitt engagemang i kampen för kvinnors rättigheter på och utanför banan, senare även hbtq-frågor. I “Battle of the sexes” inleder hon för första gången en relation med en kvinna, trots att hon är gift med Larry. En stor skandal om det skulle komma ut.
Mycket mer än tennis
”Battle of the sexes” är en berättelse om så mycket mer än tennis men samtidigt kunde den faktiskt ha gett lite mer plats åt just tennis. Vi får flera gånger höra att det Billie Jean King brinner för, det är sporten.
Men kärleken till tennisen känns aldrig, varken under scenerna med Billie Jean eller i filmen som helhet. Det politiska budskapet är upplyftande men ytligt och bland övertydligt.
Emma Stone gör en bra insats men känns mildare än originalet, mer återhållsam i språk och rörelser. Hon får heller aldrig utrymme för att ge en djupare bild av Billie Jeans feministiska gärning och välformulerade kritik av könsroller.
Mysigt och okomplicerat
En trevlig bekantskap är Kings sidekick, den kedjerökande Gladys Heldman (Sarah Silverman), grundare av tidskriften World Tennis magazine. Heldman såg till att damtouren blev verklighet genom sina kontakter med tourens sponsor, cigarettföretaget Phillip Morris.
Filmen är överlag en mysig och okomplicerad introduktion till Billie Jean King, en tidsepok och en syn på kvinnoidrott som ännu inte helt gått i graven.
