Varje kostprofil har sin egen tolkning av vad som är rent och vad som inte är det – och att navigera i djungeln av gröna grönsaker, detoxjuicer och nötbaserade mjöl är lättare sagt än gjort.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Många missuppfattar
Dietisten och träningsexperten Jill Holmström har skrivit mycket om clean eating, som hon menar bottnar i en reaktion på livsmedelsindustrins allt mer processade alternativ. Kostidealen som sådana tycker hon har både för- och nackdelar.
– Till fördelarna hör att det är bra för vår hälsa att äta mat som är rik på näringsämnen, som potatis, banan och lax. Det är också bra för naturen att dra ner på produktionen och transportsträckorna. Nackdelen är att många missuppfattat vad kroppen behöver för att må bra, så de äter för lite energi och näring trots att de väljer bra råvaror, säger Jill Holmström.
Orimligt krångel
En annan stor nackdel är den förmåga att utlösa neuroser som clean eating besitter. Våga ät! är en vanlig uppmaning från Jill Holmström i sociala medier.
– Tillsatser kan bestå av C- eller E-vitamin. Det kommer inte skada någons hälsa. Däremot kan ett konstant stresspåslag gällande vad som är tillåtet eller otillåtet att ge negativa konsekvenser som magsmärta och sömnproblem, säger hon.
De hälsobringande anspråken kring clean eating har kommit att ifrågasättas mycket skarpt. Kritiken gäller bland annat att matvalen är onödigt dyra, orimligt krångliga och att den helande effekt som maten sägs ha knappast kan bevisas. Enligt Lennart Wallander, projektledare på kommunikationsbyrån Food & Friends, har ”clean” hunnit spela ut sin roll. Intresset för vad som finns i maten kvarstår dock, säger han.
– Det kommer att fortsätta rensas i ingrediensförteckningen.
Tarmen i fokus
Den rena maten har redan hittat ett nytt sätt att låta tala om sig. Den kokbok som för tillfället säljer bäst i Sverige är hälsobloggarna Mia Clases och Lina Nertby Aurells ”Food Pharmacy”, presenterad som ”en antiinflammatorisk kokbok framtagen i nära samarbete med tarmfloran”. Från att ha fört en undanskymd tillvaro i buken har tarmsystemet blivit senare års mest omsusade kroppsdel, sedan mikroorganismerna i tarmfloran pekats ut som en nyckel i förståelsen av autoimmuna sjukdomar, som reumatism. Men det tar inte slut där. Även psykologiska tillstånd som depression har föreslagits ha sin grund i en rubbad tarmflora.
Klassindelad mat
Även om just ordet ”clean” klingar något passé är föreställningarna om vad den rena kosten kan göra för oss i högsta grad levande – och omfattande. Förutsatt att vi har råd. För renhet kommer att kosta, säger Food & Friends Lennart Wallander.
– Med en ökad möjlighet att betala mer för maten kan renare mat erbjudas. Mat kommer fortsätta att bli mer klassindelad efter olika betalningsmöjligheter.
”Vid sidan av clean har ”dirty” seglat upp som ett populärt ord på etiketter och menyer. Det rör sig inte bara om en motreaktion på clean eating, utan en egen trend.”
Fakta: Clean eating
Vad: Grundtanken är att mat som har processats mycket irriterar kroppen, medan rena råvaror i gengäld har en positiv hälsoeffekt. I praktiken innebär det ofta att animaliska produkter inklusive mejerivaror rensas bort, liksom mjöl, gryn och raffinerat socker.
Varför är det en grej: Clean eating sägs hjälpa mot en lång rad sjukdomar, från diabetes till reumatism. Att äta sig frisk genom att undvika genvägar är en tilltalande tanke, inte minst eftersom innehållsförteckningarna för högprocessad färdigmat ofta låter mer som en kemilaboration än en måltid.
Bakgrund: Föreställningen om att viss mat är ren och annan oren är uråldrig. I sin nuvarande tappning fick konceptet clean eating stort genomslag på sociala medier för omkring fem år sedan.
Framtid: Stark, på både kort och lång sikt, även om det kanske inte kommer att kallas just ”clean eating”. Sallad är en av 2017 års stora trendrätter och över tid visar konsumtionsmönstren på en tydlig rörelse mot mer frukt och grönt och mindre mjöl, gryn, mjölk och matfett.
Ren kost genom tiderna
Det renhetsideal som åsyftas inom clean eating, att processa livsmedlen så lite som möjligt, har aktualiserats i omgångar i och med livsmedelsindustrins utveckling.
Under 1800-talet var hälsokostentreprenörerna Sylvester Graham (grahamsmjöl, grahamskex) och John Harvey Kellogg (cornflakes, jordnötssmör) aktiva inom amerikansk samhällsdebatt. Båda var kristna och vegetarianer, närda av en brinnande övertygelse om vikten av renhet, inte minst för tarmens del.
På 1960-talet sammanstrålade jordbrukets och livsmedelsindustrins stordrift, avfolkningen av landsbygden och utarmningen av fattiga i andra länder i gröna vågen. Kampen för ekologiska produkter kom att ge avtryck långt utanför kollektiven.
Eat dirty?
Vid sidan av clean har ”dirty” seglat upp som ett populärt ord på etiketter och menyer. Det rör sig inte bara om en motreaktion på clean eating, utan en egen trend. Lennart Wallander på kommunikationsbyrån Food & Friends listar tre skitiga exempel.
1. Dirty som motsatsen till fabricerat, det vill säga hantverksmässigt.
2. Dirty som ett begrepp för extra smaskiga rätter som är långt från hälsosamma, som ”Dirty fries”, ”Dirty burgers” och ”Dirty shakes” (milkshake med alkohol i).
3. Modernt fusionkök, där olika nationaliteters kök blandas hänsynslöst, som ”Dirty French”, ”Dirty bones” och ”Dirty Mexican”.
