Kristoffer Arvidsson när han visar runt i lokalerna där utställningen håller på att ta form, dagar innan vernissage.

– Stilen är främst förknippad med arkitektur och formgivning i Sverige, och här är konsten från sekelskiftet oftast beskriven som nationalromantisk. Men vi vill visa hur påverkad den var av Art nouveau med sina böljande linjer och ornament, säger han.

De slingrande, böljande linjerna går igenom i det mesta som samlas på utställningen. Här finns Gustaf Fjæstads vävda vattenreflexer, Karin Larssons reformdräkter – som tillät större rörelsefrihet för kvinnor – hänger från taket och till och med Anders Zorn, som vanligtvis inte alls knyts till inriktningen, får vara med.

Även redaktör

Kristoffer Arvidsson är även redaktör för utställningskatalogen där forskningsprojektet redovisas.

– Tanken var från början att jobba fram ett idéunderlag tillsammans med externa forskare, och som bas har vi använt vår egen samling här på konstmuseet. Den har vi sen stärkt upp med inlånade verk från andra museer.

I både utställning och forskningsprojekt får den nyfikne lära sig om de influenser som skapade Art nouveau. På 1890-talet blev inriktningen den första moderna konststilen, i samklang med industrialismen som plöjde fram. På den tiden var japanska träsniden av högsta mode, och de böljande linjerna kan tydligt märkas därifrån.

Att de även märks tydligt i 60- och 70-talets psykedeliska stil är dock inte det enda som knyter samman tidsåldrarna. Art nouveau var en mångsidig rörelse som inte begränsades till formspråket. Redan kring sekelskiftet växte det fram alternativrörelser där man klädde sig betydligt ledigare än samtida ideal, åt vegetarisk mat och bejakade nakenhet.

– Vi visar dokumentärfilmen ”Freak out”, om ett kollektiv i Schweiz som startade redan 1903. Det var en tydlig föregångare till hippierörelsen med fri kärlek och flera andra delar som man kopplar till hippiekollektiven. En del av de här fick det svårt under nazismen och en del emigrerade till USA.

”Nature boy”-rörelsen

En av dem var Eden Ahbez, en del av den så kallade ”Nature boy-rörelsen”. Nature Boys var kända för att bo ute i naturen, ha långt hår, skägg, vara nakna och leva av vegetarisk kost. Eden Ahbez, som tidigare hette George Alexander Aberle kom att skriva låten ”Nature boys”. Den kom via lite oklara vägar i händerna på Nat King Cole, som spelade in den och gjorde den megapopulär. ”Nature boys” inspirerade beatnikkulturen som i sin tur inspirerade hippiekulturen.

I utställningen ”Art nouveau – Från Larssons till Zappa” samsas måleri, skulptur, textil, film, mode och affischer från sekelskiftet 1900 fram till idag. I forskningsprojektet som redovisas i utställningskatalogen, utforskas relationen mellan konstinriktningen och Sverige, liksom mellan art nouveau och alternativrörelser under 1900-talet.