När han för fyra år sedan startade Instagram-kontot ”Svart historia” fick det stor spridning. Men det var först efter mordet på George Floyd 2020 och de stora Black lives matter-protesterna som kontot på allvar exploderade till nästan 70 000 följare.
– Händelserna påverkade intresset för det jag skriver om, konstaterar Amat Levin.
”Många har missat varför”
Nu kommer boken ”Svart historia” där han fortsätter projektet med att fylla svenskars kunskapsluckor om Afrikas och svarta människors historia. Och det behövs.
– Jag skulle säga att kunskapsnivån kring svart historia generellt sätt är rätt låg i Sverige, säger Amat Levin.
Varför har det blivit så?
– Numera skrivs det jättemycket bra om svartas historia. Men när forskare fram till 1950- 60-talet studerade Afrika söder om Sahara var det väldigt mycket fokus på vad vita människor gjorde. Det skrevs om den koloniala berättelsen och om europeiska så kallade ”upptäckare”, men det var hela tiden som om lokalbefolkningarna var åskådare. De var inte del av sin egen berättelse.
Svenskarnas kunskapsluckor kring svart historia får konsekvenser. Vilka är de värsta?
– En konsekvens är att man tror att Afrika är en homogen plats med en homogen massa svarta människor. En annan konsekvens är att många tror att det inte finns så mycket historia i Afrika. Jag stöter ofta på inställningen att det börjar med slaveriet, sedan är det kolonialism och så är vi i idag. Det känns som att vi borde ha kommit förbi det tankesättet.
Hur yttrar sig kunskapsluckorna i samhällsdebatten?
– I diskussionen kring Black lives matter verkar många ha missat varför det ser ut som det gör i USA, varför svarta människor är en så eftersatt grupp. Man tänker: ”Vaddå, slaveriet var för länge sedan, varför håller de på fortfarande och klagar?” Det handlar om en kunskapslucka. Ja, slaveriet tog slut för ganska länge sedan, men det var inte som att det blev ”Kumbaya” direkt efter och alla fick sina rättigheter. Det systematiska förtrycket av svarta människor har fortsatt. Det tycker jag är en viktig kunskap att ha. Annars förstår man kanske inte varför BLM-protesterna blir så stora och passionerade, varför folk blir så otroligt upprörda och sluter upp när man ser morden på George Floyd eller Ahmaud Arbery hända.
3 x svart historia alla borde ha koll på
”Svart historia”
– Slaveriet avskaffades i Sverige 1335, men det hindrade inte Sverige från att bedriva slavhandel utanför landets gränser i mitten på 1600-talet, med bas i kolonin Cabo Corso i nuvarande Ghana.
Vissa tror att Sverige inte var inblandade alls i den transatlantiska slavhandeln. Andra tror att vi var det men slutade av något altruistiskt skäl. Så var det inte. Det var en blodig konkurrens på den västafrikanska kusten. Sverige var ingen storspelare, men gjorde alltså försök innan man blev borttvingade. Sedan gjorde man ett till försök i Karibien på Saint-Barthélemy som var en svensk koloni i 94 år mellan 1784 till 1878.
Människoutställningar i Sverige
– Ända in på 1930-talet hade Sverige människoutställningar, ett slags mänskligt zoo, där afrikaner visades upp. Det finns mycket skrivet om det i det svenska tidningsarkivet. DN, Svd och Aftonbladet alla var där och skrev, recenserade. 1932 hölls exempelvis en människoutställning med en grupp som marknadsfördes som en särskilt outvecklad stam. Det finns många som hävdar att n-ordet är neutralt i Sverige, att det bara kommer från spanskans ord för svart. Men i tidningsartiklarna kan man se tydligt i artiklarna hur n-ordet haglar och det används inte på ett neutralt sätt. Det dryper av förakt. De skriver att ”utställningen var intressant om man kan stå ut med den skarpa ’n-ords’-doften”.
Leopold II, folkmordet och statydebatten
– I Belgien har diskussionerna om BLM inte främst handlat om polisbrutaliteten utan om statyerna av kung Leopold II. För att förstå varför behöver man kunna historien. Under Leopold II:s kolonisering av Kongo under slutet av 1800-talet halverades landets befolkningen. Det var ett folkmord på runt 10 miljoner människor. Detta blev en stor skandal i början av 1900-talet, Leopold II tvingades göra sig av med kolonin och sålde den till den Belgiska staten. Men de flesta statyerna av honom sattes faktiskt upp i Belgien efter att skandalen blev känd. Det var en del av att romantisera hans handlingar. Man resonerade: Ok, det var ett folkmord, men han ”civiliserade” ändå det mörkaste Afrika. Man tvättade bort det mörka. Det är bakgrunden till diskussionerna om varför statyerna ska plockas bort.
